Superåret för Europapolitiken 2019: i vilken riktning vill vi driva EU?

Superåret för Europapolitiken är snart här. Nästa år hålls det Europaparlamentsval, en ny kommission väljs och Finland står i strålkastarljuset under sin period som EU-ordförandeland.

Samtidigt funderar man på vilka de brännande samtalsämnena inom Europapolitiken är. Man behandlar bland annat invandringen, försvarssamarbetet och handelspolitiken. En hållbar tillväxt, globala utmaningar och säkerheten är ämnen alla diskuterar.

Diskussionen är ändå beklagligt snäv. Utbildning och kunnande lyfts sällan fram. Till exempel i kommissionens ordförande Junckers politiska tal lämnades dessa ämnen nästan helt bort. Och då de diskuteras, ser man ofta inte sambandet mellan dem och stabiliteten i samhället och individens välmående.

Varför satsa på utbildning?

Det är trots allt uppenbart att en högklassig utbildning är en av grundpelarna i varje välmående samhälle. Byggandet av ett stabilt och hållbart samhälle med ökad välfärd kräver alltså en delad europeisk vision gällande vikten av utbildning. Aktörerna i vår union borde aktivt hålla detta i minnet.

Vi behöver ett nytt slags kunnande för att svara på nutida utmaningar, som utöver Europa berör hela världen. Klimatförändringen, förändringar inom arbetslivet och marginalisering är utmaningar som man inte löser enbart på nationell nivå. Vår union behöver ett starkare samarbete och gemensamma målsättningar.

Att satsa på utbildning och kunnande är en bra medicin såväl för ett oroligt samhälle som för att motarbeta ojämlikhet. Utbildning bygger även upp förtroendet för samhället och ger människorna kraft att delta i dess verksamhet. När Europa tampas med allt starkare inre extremism är det sorgligt att utbildningen glöms bort i tal och verksamhetsplaner.

Vad borde göras?

Unionen har visserligen rätt lite att säga till om vad gäller utbildning: medlemsländerna får relativt fritt utöva en sådan utbildningspolitik de vill. Trots det har man skapat Erasmus-programmet, som hör till de mest lyckade och populära europeiska projekten. Det har möjliggjort en ökad rörlighet och europeisk identitet för miljontals personer. Deltagandet är frivilligt men lönar sig. Erasmus är alltså ett bra exempel av vilka vi behöver flera.

Fler blir det ändå inte om utbildning och kunnande endast förblir bisatser eller fraser i politiska tal. Människohjärnan är benägen att uppleva sådant det talas om ofta som viktigt. Det samma gäller även det motsatta. Om utbildning inte diskuteras, anses det inte viktigt och dess betydelse och möjligheter glöms bort.

Att glömma bort utbildning och kunnande är en förlust speciellt för ungdomarna. De är verktyg, med vilka man bygger en ljusare framtid för sig själv och för mänskligheten. Europeiska unionen har en stor möjlighet att utöva en starkare generationspolitik och vinna över den yngre generationens hjärtan genom att tydligare hålla ärenden som berör utbildning och kunnande på agendan. I det arbetet kommer vi givetvis även själva att delta. Under hösten kommer vi att framföra våra tankar om viktiga prioriteringar inom EU-politiken.

Nästa år väntar Europaparlamentsval, val av kommissionen och Finlands EU-ordförandeskap – alla utmärkta tillfällen att påverka. Jag utmanar alla att hålla utbildningens och kunnandets flagga högt under Europapolitikens superår. Det är upp till oss att igen besluta om Europeiska unionens riktning.

 

Petteri Heliste

SYL styrelsemedlem

  Tilaa SYL Blogi RSS-syötteenä >