Studentpars ekonomi grundar sig oftast på studiepenning, bostadstillägg och studielån. Om den ena sambon börjar få löneinkomster, kommer studentparets ekonomi snabbt i obalansen på ett iögonenfallande sätt.
Orsaken är bostadsbidraget och sättet att räkna det per hushåll. I ett två studerandes hushåll med månadsinkomster på 829 euro börjar det gemensamma bostadsbidraget att minska med 42 cent för varje intjänad euro. Även en sambos löneinkomster räcker till för att ta hela det gemensamma bostadsbidraget till noll. Den andra sambon får då bara en studiepenning på 253 euro i handen.
Att omfördela diskturer räcker inte alltid till för att återställa jämlikheten. Tyvärr är den enda lösningen ofta att skilja sig.
Beräkningssättet för bostadsbidraget är en stor fallgrop när det gäller jämlikhet, särskilt för studentparen. Studiepenningen är den klart lägsta primära sociala förmånen, och därför blir obalansen i inkomster snabbt stor. Studentparen har ändå ofta separat ekonomi om förhållandet fortfarande är nytt och färskt. Att bli försörjare för någon annan är en stor förpliktelse som många ännu inte är redo för.
Problemet får inte underskattas eftersom det är verkligt. I Socialbarometern, som publicerades för några månader sedan, anser 59 procent av de yrkesutbildade personer inom det sociala området som deltog i enkäten att bostadsbidraget ska göras individuellt för studerande och personer under 25 år.
Den mest lockande lösningen är att göra hela bostadsbidraget helt individuellt, men på grund av prislappen på cirka 500–600 miljoner euro och vissa tvivelaktiga konsekvenser för inkomstfördelningen har det i allmänhet inte setts som en realistisk lösning som sådan. Mer riktade åtgärder har tagits upp i större utsträckning.
Det har bland annat föreslagits en så kallad betänketid för unga par, vilket innebär att bostadsbidraget förblir individuellt en viss tid trots att paret har flyttat ihop. Det är också möjligt att ändra beräkningssättet för de maximala godtagbara boendeutgifterna för bostadsbidraget, betala någon form av skyddat belopp för den andra sambon eller ändra sättet att beakta hushållets inkomster. I teorin finns det många alternativ, men man borde våga föreslå, simulera och utreda dem.
Lösningar behövs, eftersom det faktum att bostadsbidraget betalas ut per hushåll ofta utgör en hög tröskel för unga och studerande att flytta ihop och på så sätt uppnå viktiga milstolpar i livet. Det handlar inte bara om pengar.
Sakari Tuomisto
Socialpolitisk sakkunnig
