Den absurda bromsningen av internationaliseringen måste stoppas

Utbildnings- och kulturministeriets övervaknings- och utvärderingsgrupp för studieavgifter har publicerat en delrapport om effekterna av studieavgifterna. Från rapporten framgår hur principen om gratis utbildning och internationaliseringen av universiteten har urholkats i Finland på grund av de minimala ekonomiska fördelarna.

Studieavgifter för studerande från länder utanför EU och EES infördes år 2017. Avgifterna varierar från 5 000 euro till 18 000 euro och ligger högst upp på skalan i den europeiska jämförelsen (Bologna With Student Eyes 2020). Miniminivån som föreskrivs i lagen är endast 1 500 euro.

Rapporten bekräftar den redan konstaterade effekten. Studieavgifterna har lett till att en större andel internationella studerande kommer från EU- och EES-länder. Under tidigare år har sökande med de bästa studieframgångarna ironiskt nog kommit från Ryssland, Asien och Nordamerika. Tidigare har det också funnits efterfrågan på finländsk högre utbildning inom dessa områden, och nu riktar högskolorna sin marknadsföring allt oftare till dessa områden. I många fall har den ökade marknadsföringen även krävt ytterligare resurser.

Hur mycket har systemet med studieavgifter kostat? Rapporten svarar inte på frågan, eftersom jämförbar information om kostnaderna för ibruktagningen inte finns tillgänglig för högskolor. Kostnadsuppskattningarna varierar mellan 4 000 och 1 800 000 euro. Till kostnader som har inkluderats hör till exempel marknadsförings- och administrationskostnader och utveckling av elektroniska system.

Stipendiesystemet äter upp en stor del av intäkterna från avgifterna. Mer än hälften av högskolorna delar ut stipendier till nästan alla studenter som är förpliktade att betala studieavgift. Stipendierna finansieras huvudsakligen av intäkter från studieavgifter. När intäkterna från studieavgifterna från alla högskolor räknas ihop är summan mindre än 43 miljoner euro. När stipendierna och befrielserna från studieavgiften dras av från summan finns bara drygt 14 miljoner kvar.

Efter den här meningslösa penningrotationen finns det således en obetydlig summa kvar efter universitetens måttstock. Siffran är inte heller jämnt fördelad. Från denna summa avdras de investeringar som krävs för uttagningen av avgifterna, såsom för administration och marknadsföring. I vissa högskolor är intäkterna helt klart negativa. Om den föreslagna lösningen till detta är att försvaga stipendiesystemet, så är den inte väl uttänkt. Stipendier är en av de största konkurrensfaktorerna när en internationell studerande väljer sitt värduniversitet.

Mjölkandet av pengar från internationella studerande för att få en obetydlig ekonomisk vinst måste upphöra. Det är inte värt att sätta upp hinder för internationaliseringen av universiteten och det skadar Finlands rykte som en förebild för kostnadsfri utbildning.  En mer förnuftig lösning vore att öka basfinansieringen av högre utbildningsinstitutioner och att utveckla tjänster och marknadsföring utomlands för internationella studerande som inte är beroende av studieavgifter. Finland behöver fler internationella experter. Valet bör inte göras utifrån betalningsförmåga utan av kompetens.

Nu är det dags att bejaka fakta och avstå från att ta ut studieavgifter.

 

Camilla Saarinen

Styrelsemedlem

Camilla Saarinen
Styrelsemedlem, utbildningspolitik, FSF100, organisationer och kultur

Nyaste publikationer

Se mer
SYL contact us SYL logo
Har du frågor? Kontakta oss!
Vi är experter på studentliv och står till din tjänst. Vi svarar gärna på alla aktuella frågor som gäller studerande och högre utbildning.