I går beslutade regeringen i budgetmanglingen att tillfälligt höja inkomstgränserna för studiestödet för år 2022. Höjningen är i sig en nödvändig åtgärd som FSF före budgetmanglingen även föreslog direkt till kanslichef Juha Majanen, som letade efter lösningar på arbetskraftsbristen.
Det är häpnadsväckande, faktiskt rentav förvirrande, att höjningen bara gäller i ett år. Höjningen borde definitivt ha varit permanent. Den senaste faktiska höjningen av inkomstgränserna gjordes år 2008 och sedan dess har gränserna släpat efter utvecklingen av inkomstnivån med cirka 25 procent. Samtidigt har antalet beslutsförslag om återkrav på grund av inkomstgränserna redan ökat till närmare 50 000 och närmar sig redan rekordsiffrorna från år 2007.
För en studerande kan en höjning som bara varar i ett år vara knepig. För att få studiestöd krävs tillräckligt med studiepoäng under läsåret (från augusti till juli). Samtidigt får inkomsterna inte vara för höga under kalenderåret (från januari till december). När inkomstgränsen först stiger och sedan sjunker i mitten av läsåret bildar kravet på studiepoäng och inkomstgränsen en incitamentskarusell som ändrar riktning och fart en gång i halvåret. En studerande som arbetar flitigt kan behöva tajma sina löneinkomster, studiepoäng och använda stödmånader taktiskt för de halvårsperioder under vilka kravet på studiepoäng förutsätter det och inkomstgränserna tillåter det.
Det låter komplicerat. Det är precis vad det är.
Ändamålsenligt? Att få stöd borde inte grunda sig på taktik utan på behov.
Tidsbegränsningen på ett år har motiverats med att höjningen av inkomstgränserna ska prövas innan ett beslut fattas för en längre period. Tanken haltar. Skatteuppgifter och studiestödsstatistik för år 2022 kommer inte att finnas tillgängliga förrän år 2023, varvid höjningen redan har upphört. Det kommer inte att vara möjligt att bedöma effekten av höjningen förrän beslut om en eventuell fortsättning av höjningen redan borde fattas hösten 2022.
Även vilka andra beslut som helst som rör förmånen borde fattas på lång sikt. Tyvärr har studiestödet redan i åratal varit föremål för tiotals snabba förändringar som anpassats efter det rådande politiska läget och det aktuella behovet.
Även om det är bra att inkomstgränserna höjs, om så bara för en begränsad tid, skulle man önska att de beslut som gäller studiestödet skulle vara genomtänkta och att man skulle inse betydelsen av besluten. Under läsåret 2019–2020 fick hela 281 349 personer studiestöd, och för många var studiestödet deras primära inkomstkälla.
