Ett hållbart pensionssystem är till allas fördel

Pensionerna är ett av de viktigaste temana inom generationspolitiken, och därför borde vi alla vara intresserade av dem. Finlands pensionssystem är ett avtal mellan generationerna, och dess fördelar och kostnader borde fördelas rättvist mellan generationerna. Målet med pensionsreformen 2017 var att man inte längre skulle tvingas höja pensionsavgifterna. En rapport som Pensionsskyddscentralen nyligen publicerat målar dock upp en hotfull bild av pressen att höja pensionsavgifterna ytterligare.

Finlands pensionssystem baserar sig på att dagens arbetstagare och arbetsgivare betalar de pensionerades pensioner. Förhållandet mellan antalet anställda och antalet pensionstagare har därför en betydande inverkan på systemets stabilitet och hållbarhet. Vi ska också ta i beaktande att avkastningen på de unga generationernas pensionsavgifter är mindre än avkastningen på nuvarande och tidigare pensionstagares pensionsavgifter på grund av systemets strukturer.

Nativiteten i Finland har minskat länge samtidigt som nettoinvandringen blivit negativ. Just nu läggs en orimlig börda på de ungas och kommande generationers axlar för att bevara välfärdsstaten när åldersklasserna blir mindre och de ungas karriär- och löneutveckling försvagas. Pensionsavgifterna har stigit i flera år, vilket skapat en press att sänka den övriga beskattningen så att man kunnat bevara totalskattegraden på stabil nivå. Det sjunkande beskattningsutfallet leder till en press att skära ner på de förmåner och tjänster som välfärdsstaten erbjuder, som också de unga generationerna behöver i olika livsskeden.

De senaste regeringsperiodernas beslut att bland annat skära ner i finansieringen för utbildningen har påverkat just de unga – både nuvarande och framtida studerande. Att studiestödet gjorts mer lånebaserat har lett till en ökning av studerandenas skuldbörda, som för tillfället är 3,6 miljarder euro. Det är förståeligt att oron över försörjningen, klimatet och den egna framtiden skapar stress, som också syns i statistiken som en ökning av ungas och studerandes psykiska problem. Ungefär en tredjedel av högskolestuderandena lider av psykiska symptom varje månad.

För att vi ska kunna bevara det jämlika pensionssystemet måste vi förlänga karriärerna. Det måste göras lättare att skola om sig och möjligt att arbeta deltid i slutet av karriären. Samtidigt måste vi satsa allt mer på arbetshälsa och ork i arbetet. Detta kräver åtgärder för studerandenas välbefinnande och psykiska hälsa redan under studietiden. Vi måste också se till att alla som studerar och utexamineras i Finland kan stanna kvar och arbeta här om de så vill.

Pensionssystemet måste vara rättvist. Det får inte endast reformeras på nuvarande pensionstagares villkor, utan det måste granskas på ett hållbart sätt också ur de ungas perspektiv. För att förbättra försörjningskvoten måste vi se till att så många som möjligt av våra ungdomar kommer ut på arbetsmarknaden och bevarar sin arbetsförmåga ända till slutet av sin karriär.

 

Helmi Andersson

FSF:s styrelsemedlem

Nyaste publikationer

Se mer
SYL contact us SYL logo
Har du frågor? Kontakta oss!
Vi är experter på studentliv och står till din tjänst. Vi svarar gärna på alla aktuella frågor som gäller studerande och högre utbildning.