Man har snart kunnat följa med välfärdsområdenas verksamhet och i synnerhet deras ekonomiska svårigheter i två år. Sedan 2023 har områdena ansvarat för finländarnas social-, hälso- och sjukvårds- samt räddningstjänster som självstyrande organ. Tidigare ansvarade kommunerna för dessa uppgifter.

Eftersom välfärdsområdet utgör en alldeles nyligen bildad ny förvaltningsnivå kan det kännas som en jätte med miljardbudget som är svår att uppfatta. Områdenas penningmedel används dock på ett transparent sätt och i enlighet med demokratiskt beslutsfattande. Makten och budgeten har fördelats på olika organ i områdets egen förvaltningsstadga, som det är skäl att sätta sig in i som en del av planeringen av påverkansarbetet.

Ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster har inte kommit igång problemfritt i välfärdsområdena. Besparingarna till följd av finansieringsmodellen och de snabba besluten om att förnya tjänsterna har iakttagits med oro inom studentrörelsen. Besluten har väckt oro över studerandefokusen vid ordnandet av tjänster, vilket medfört ett behov av att påverka välfärdsområdets beslutsfattande.

Hur kan studentkåren påverka välfärdsområdena?

I dokumentet Riktlinjer för påverkan inom social- och hälsovården (Sotevaikuttamisen suuntaviivat, 2024) som FSF publicerat beskrivs bland annat välfärdsområdenas struktur och olika nivåer i beslutsfattandet. Syftet med dokumentet är att studentkårerna ska ha tillgång till information om olika påverkningsmöjligheter och instanser på ett heltäckande sätt som de kan skräddarsy enligt sina egna resurser. I dokumentet finns dessutom till exempel en beskrivning av välfärdsområdenas viktigaste uppgifter samt deras relation till SHVS tjänster.

Enligt vår rekommendation ska studentkårerna i första hand söka information om befintliga påverkanskanaler i det egna välfärdsområdet som har skapats för att engagera aktörer inom tredje sektorn.

Välfärdsområdesfullmäktige har en lagstadgad skyldighet att säkerställa att de invånare som omfattas av fullmäktige erbjuds mångsidiga och effektiva möjligheter att delta i olika processer i beslutsfattandet. Med hjälp av de kanaler för delaktighet och samarbete som skapats för att uppfylla denna skyldighet, såsom olika samarbetsorgan, forum, arbetsgrupper och andra, kan studerandena föra fram sin egen röst i riktning mot välfärdsområdet.

Man kan bjuda in olika aktörer utöver representanter för välfärdsområdet till högskolornas egna hälsoarbetsgruppers möten, varvid aktuella välfärdsteman som gäller studerande kan behandlas tillsammans med flera olika aktörer.

Utöver beslutsfattarna i de nuvarande välfärdsområdena rekommenderar vi att studentkårerna nästa vår aktivt lyfter fram hälso- och välfärdsfrågor när det förrättas kommunal- och välfärdsområdesval. Valet erbjuder en utmärkt möjlighet att påverka aktuella teman i valdebatten och lyfta fram ämnen som ligger studerandena varmt om hjärtat.

Inför valet är det av största vikt att studentkåren identifierar sina egna centrala mål för kommunal- och välfärdsområdesvalet samt för en aktiv dialog med kandidaterna.

Bakgrund till riktlinjerna för påverkansarbetet som riktar sig till välfärdsområdena

Finlands studentkårers förbund FSF har som ett projekt i anslutning till verksamhetsplanen för 2024 utarbetat gemensamma riktlinjer för att stödja studentkårernas påverkansarbete gentemot välfärdsområdena.

Syftet är att studentkåren ska kunna tillämpa anvisningarna och de riktlinjer som presenteras i dem i enlighet med sina resurser, sina mål och sin verksamhetsmiljö.

Riktlinjerna kan läsas på svenska här.

Riktlinjerna har bearbetats av Jesse Häyhä, FSF:s styrelsemedlem som ansvarar för hälsovård, välbefinnande och jämställdhet 2024, samt Henri Kontkin, socialpolitisk sakkunnig.

Mer information

Jesse Häyhä
Styrelsemedlem
Socialpolitik (SHVS, välbefinnande och jämställdhet)
jesse.hayha@syl.fi
044 906 5003

Henri Kontkin
Socialpolitisk sakkunnig
Studerandes hälsovård, välbefinnande och jämställdhet
henri.kontkin@syl.fi
040 413 4411