Studielånestocken har fortsatt att öka snabbt – i januari 2024 hade den redan ökat till 6,2 miljarder euro, det vill säga med mer än dubbelt efter nedskärningarna i studiestödet 2017. Till följd av räntehöjningen och den ökade lånestocken har ränteriskerna för studielånen blivit stora, vilket påverkar de studerandes försörjningstrygghet samt möjligheterna till studier på heltid. I augusti 2024 kommer statsborgen för studielån att stiga från 650 euro till 850 euro, vilket innebär att lånebetoningen ökar ytterligare.
Ränterisken inverkar i hög grad på studerandes försörjningstrygghet och studiemöjligheter. Studerande har inga ekonomiska möjligheter att påverka sin skuldbörda, eftersom studielånet i nuläget täcker 75 procent av studiestödet. Många studerande måste alltså ta lån för att köpa mat och betala sin hyra.
FSF anser att studielånen kan göras tryggare genom de två följande åtgärderna, som kompletterar varandra:
1. Staten beviljar ett räntestöd för studielånen
Studiestödsräntorna har redan höjts till 4,5 procent, vilket betyder att de studerande måste betala flera tusen euro i räntekostnader. Dessutom kapitaliseras studielåneräntorna som ackumuleras under studierna och blir en del av lånet, vilket ökar skuldpotten ytterligare. Då studerande inte kan påverka hur studielåneräntorna ackumuleras under studietiden, skulle det vara skäligt att staten bär en del av ränterisken.
Som ränteskydd föreslår FSF en räntestödsmodell enligt vilken staten ersätter 70 procent av den ränta som överstiger en gräns på cirka 3–4 procent direkt till banken. Räntestödet skulle gälla med samma tidsmässiga villkor som kapitaliseringen av studielåneräntan enligt studiestödslagen, med andra ord under de terminer då studerande lyfter studiestöd och under nästa termin omedelbart efter en sådan termin.
2. Villkoren för ränteunderstöd utvecklas
FSF anser att villkoren för ränteunderstöd ska förbättras för att ge ett bättre skydd för personer med små inkomster och studielån som har problem med att återbetala lånet. Inkomstgränsen för det nuvarande ränteunderstödet är till exempel 1 589 euro per månad för en person utan barn och 1 902 euro per månad för en förälder till två barn. Om inkomstgränsen överskrids ens med en euro är personen inte berättigad till ränteunderstöd. Låneskötselkostnaderna kan vara många hundra euro, varvid en stor del av inkomsterna kan gå åt till dem.
I nuläget är det möjligt att få ränteunderstöd för fem ränteperioder, det vill säga en halvårsperiod. För en del studerande börjar betalningen av låneskötselkostnader redan under studierna och det kan dröja för en nyutexaminerad innan hen hittar jobb inom sin bransch. Av denna anledning bör ränteunderstöd utbetalas för en längre tid.
FSF föreslår att inkomstgränserna för ränteunderstöd höjs med 30–50 procent från nuläget. Understödets varaktighet bör förlängas från fem halvårsperioder till tio. Praxis för ansökan och utbetalning bör ändras så att ränteunderstödet kan betalas samtidigt som räntorna förfaller, och inte halvårsvis retroaktivt som nu.
Sammantaget skulle FSF:s förslag avsevärt minska riskerna med att ta studielån och förhindra studerande från att hamna i en skuldsättningsspiral.
Mer information:
Aino Halinen
Styrelsemedlem
044 906 5007
aino.halinen@syl.fi
Sonja Naalisvaara
Socialpolitisk sakkunnig
sonja.naalisvaara@syl.fi
