Den här veckan samlas Finlands regering för budgetförhandlingar. Enligt finansminister Orpo är syftet med förhandlingarna att fatta beslut som uppmuntrar människor att arbeta och utbilda sig samt att höja kompetensnivån i landet. Till exempel i högskolevisionen som är under beredning föreslås det som lösning att öka antalet nybörjarplatser; man borde få allt fler unga att delta i högskoleutbildning. I princip stöder FSF och SAMOK denna idé, men de vill också påminna att man inte ska låta studerandena betala för en ökning i antalet platser – varken nu eller i framtiden. En ökning i antalet personer med högskoleutbildning och en höjning av kompetensnivån kräver satsningar på högskoleutbildningens grundfinansiering.

I en promemoria som finansministeriet beställt understöder tre nationalekonomer – Korkman, Vihriälä och Holmström – nämligen ökningen av nybörjarplatser, men i samma andetag föreslår de terminsavgifter för alla studerande och vill att studiestödet binds mer till studiernas framskridande. FSF och SAMOK påminner att studiestödet redan nu är bundet till studiernas framskridande genom fyra olika element, och att studiestödets nyttjandegrad skulle sjunka om villkoren stramas åt ännu mer.

”De här råden gör inte utbildningen mer lönsam eller höjer inte kompetensnivån alls. Nu måste det fattas ansvarsfulla beslut”, vädjar SAMOKs ordförande Anni Koivisto.

Däremot har till exempel OAJ, Arene, Forskarförbundet och Professorsförbundet kommit med goda råd om hur man kan öka kompetensen. I sin promemoria föreslår OAJ att man ökar i FUI-finansieringen och grundar en öppen yrkesutbildningsväg. Arene betonar stödet för yrkeshögskolornas FUI-verksamhet och satsningar på examensinriktad fortbildning för personer med högskoleexamen. Forskarförbundet och Professorsförbundet kräver att universitetsindexet åter ska göras till en del av grundfinansieringen. Indexet frystes som en tillfällig åtgärd, och nu då ekonomin återhämtat sig kunde man återinföra indexet för resten av regeringsperioden.

FSF och SAMOK hoppas att regeringen ska ha mod nog att satsa på kompetensutvecklingen på ett hållbart sätt.

”Att trygga grundfinansieringen är en mer hållbar metod än kortvariga projekt, och uppmuntran fungerar bättre än åtstramningar”, summerar FSF:s ordförande Riina Lumme.