FSF:s och åtta studentkårers projekt Hållbarhet stöder oss, stöd hållbarhet lyfter i år och nästa höst fram teman om ansvarsfull konsumtion.
Som det framfördes i programmet Ylen Kulttuuriykkönen den 22 oktober, åtrår vi inte den nya varan, utan egentligen den förändring som den medför. Om de nya varorna och produkterna gjorde oss lyckliga skulle vi inte kasta bort något och värna om det vi äger. På samma sätt känner vi belåtenhet när vi tömmer garderoben och gör oss av med gamla varor.
Som ett alternativ till att köpa nytt finns nu till exempel butiker där man kan låna kläder. Tvätt och underhåll av kläder för nästa kund är dock inte heller utsläppsfria tjänster, även om det lönar sig att undvika onödiga inköp. Lappade och stoppade kläder kan vänner av bohemisk estetik anse som sympatiska, men ett enligt normerna snyggt och vårdat utseende anses fortfarande vara nödvändigt i många sammanhang. Snygga kläder kan signalera pålitlighet, sakkunskap och livskompetens – åtminstone i mångas föreställningar. Kläder som lappas tillsammans kan dock i bästa fall vara social verksamhet och realiserbart också med en studerandebudget, och att lära sig nya färdigheter kan vara en lösning på längtan efter omväxling.
Ni kommer säkert fortfarande ihåg då pandemin bröt ut hur toppvarumärken annullerade sina beställningar och orsakade enorma inkomstförluster för de svagaste i produktionskedjan. Till exempel Bangladesh är ytterst beroende av klädindustrin och där är det av avgörande betydelse att varumärken betalar produktionsarbetarna tillräckligt med lön för att de ska kunna leva. Företagens ogenomskinlighet kan motiveras till exempel med att konkurrenskraften bevaras. Genomförandet av ansvarstagandet kan inte bero endast på konsumenternas köpkraft, utan produktionen måste ta ansvar för hela dess livscykel.
Ett eget kapitel är elektronik som är planerad att gå sönder. När distansarbetet blir det nya normala för dataarbetarna är deras utrustning i allt hårdare användning. Eftersom det egentligen är omöjligt att tillverka etisk elektronik, är det viktigt att utrustningen används och är i cirkulation så länge som möjligt. Samtidigt är det viktigt att utöva påtryckningar på beslutsfattarna för att tillsynen över produktionskedjorna ska kunna förbättras. Föreningen för etisk handel (Eetti) lyfter i sin utredning fram hur produktionskedjorna för elektronik är förenade med bl.a. tvångsarbete och barnarbete, otillräcklig skyddsutrustning och i synnerhet stora människorätts- och miljöproblem i samband med utvinning av vissa metaller, såsom kobolt.
Ansvarsfull konsumtion beaktar såväl miljön som människorna – och likaså är det fråga om hållbar utveckling. Även om företagen försöker hänvisa till återvinningsmaterial eller solenergi, gör detta ännu inte en produkt ansvarsfull. Det är viktigt vilka sociala konsekvenser tillverkningen av produkten har – till exempel hur arbetarskyddet, arbetsförhållandena och lönen har beaktats. Framtiden kan inte vara hållbar om de mänskliga rättigheterna kränks och människornas välfärd inte främjas.
Utbildning ger människor med olika bakgrund bättre möjligheter att utöva sina rättigheter och påverka samhället. Utvecklingssamarbetet har en viktig roll i detta, och därför hör också stödjandet av utvecklingssamarbetet till FSF:s verksamhet.
Eftersom konsumtionen är en central del av vårt samhälle, vill vi utmana dig att fundera över dina konsumtionsvanor med tanke på hållbarheten. Det mest ansvarsfulla klädesplagget är sist och slutligen det som du redan har i garderoben.
Saara Pirhonen ja Viola Luokkala,
delegation för utvecklingssamarbete KENKKU
