I början av förra veckan gick Finlands regering igenom sin halvtidsöversyn. Förhandlingarna förbereddes grundligt och förväntningarna var på topp: nu var det dags för de sista korrigeringarna för att höja sysselsättningsgraden, satsa på spetsforskning och avskaffa de sista flitfällorna i socialskyddet. Några bra preciseringar gjordes i regeringsprogrammet, men som helhet förblev resultaten ganska ljumma, och satsningarna i synnerhet på utbildningen var mindre än förväntat.
Spetsforskningens nya flaggskepp
”400 miljoner till kompetens och forskning”, twittrade undervisningsministern innan presskonferensen om halvtidsöversynen. Det lät ju bra, i synnerhet med tanke på att man talat om kapital som ska riktas till universiteten ända sedan oktober, och ministern delade intresseorganisationernas syn om att det borde vara fråga om hundratals miljoner, om inte mer. Men håll inte andan: av denna pott kommer endast 50 miljoner att gå direkt till högskolorna, och cirka 200 miljoner ska gå till att finansiera forskning.
Dessa medel styrs till Tekes och Finlands Akademi, både till bägge instansers kapital (à 60 miljoner) och till separata ändamål. Dessutom styrs 70 miljoner till Tekes för ”projekt som är gemensamma för företag, forskningsinstitut och staten och påskyndar tillväxt”. Genom Akademin kommer man att finansiera forskningscentra som ”flaggskepp”, som kommer att grundas i samband med universitet och forskningsinstitut, med 50 miljoner under 2018–2019. Till flaggskeppsprogrammet väljs forskningsinstitut enligt särskilda teman; beslut om de närmare kriterierna fattas senare.
Finlands universitet UNIFI välkomnade tilläggsfinansieringen, trots att den var mindre än väntat. Deras förhållande till tidigare nedskärningar är också anmärkningsvärt. I regeringsprogrammen minskades Tekes finansiering med 138 miljoner ovanpå de nedskärningar på 70 miljoner som den föregående regeringen gjorde. Finlands Akademis finansiering och övrig finansiering för forskning minskades med 110 miljoner, medan 100 miljoner per år skars från universiteten.
Regeringen är alltså fortfarande ovillig att styra anslagen för utbildning och forskning direkt till universiteten. I stället riktas medlen till instanser där de delas ut enligt politiskt styrda grunder, inte av universiteten. På det här viset stöds inte endast regeringens önskan om profileringen av universiteten, utan även regeringens övriga målsättningar beträffande näringsliv, export och innovation. Om de genomförs väl, kan dessa flaggskepp emellertid leda till synergieffekter då spetskompetens från olika branscher och universitet samlas under samma teman.
En utsträckt hand till studerande med barn
Nedskärningarna i studiestödet som beslöts i fjol och flyttningen till det allmänna bostadsbidraget stiger i kraft i september. Studiepenningen minskas med 86 euro per månad, och studielånets storlek och andel av stödet växer. Då detta kombineras med förändringarna i villkoren för bostadsbidrag kommer detta att särskilt påverka studerande som bor med någon annan som arbetar, även om förändringen kommer att höja bostadsstödets nivå för 100 000 studerande. En annan grupp som väckt särskild oro är studerande som har barn, eftersom det redan i nuläget är utmanande för dem att få studierna och familjelivet att passa ihop på grund av låga inkomster.
Därför inledde FSF på våren en gemensam kampanj med SAMOK och befolkningsförbundet Väestöliitto som stödde införandet av ett försörjartillägg som skulle trygga studentfamiljernas ställning trots nedskärningarna. Eftersom regeringsprogrammet innehöll målet att minska utgifterna för studiestödet med 150 miljoner euro, kunde vi inte förvänta oss några större lättnader i studerandenas ekonomi, men vi ansåg att detta var en realistisk och viktig reform. Många andra parter stödde också införandet av ett försörjartillägg.
Som resultat av halvtidsöversynen beslöt regeringspartierna att införa ett försörjartillägg på 75 euro. Denna reform ökar inte den slutliga stödsumman för studerande med barn, men den strävar efter att bevara stödnivån efter nedskärningarna. Man bör också uppmärksamma att vi lyckades införa ett nytt element i studiestödet efter 25 år.
Förändringar i stöden för boende och småbarnsfostran
Under den gångna våren har den offentliga debatten fokuserat på den snabba ökningen i kostnaderna för det allmänna bostadsbidraget under de senaste årtiondena. Från nästa höst kommer studerandena att omfattas av det allmänna bostadsbidraget precis som alla andra stödmottagare, och därför lades 55 miljoner euro till denna pott. Det som anses vara särskilt problematiskt är sambandet mellan bidragets nivå och den stigande hyresnivån samt att stödets storlek snabbt skärs ner för personer med låga inkomster.
Enligt beslutet under halvtidsöversynen kommer bidragets totala budget att skäras ner med 30 miljoner euro, och dess villkor kommer att skärpas. Boendets indexhöjningar kommer att bindas till levnadskostnadsindexet, som stiger långsammare än hyresindexet, och priset på bostadens hyra per kvadratmeter kommer att ges en övre gräns. Denna gräns har ännu inte fastställts, men förhoppningsvis kommer den att fastställas så att den inte leder till att stödmottagarna försvinner från de dyrare, mer centralt belägna bostadsområden, vilket skulle leda till en segregation av bostadsområden, i synnerhet i huvudstadsregionen.
Man strävar även efter att upphäva flitfällorna mellan den sociala tryggheten och låga månadsinkomster genom att sänka avgifterna för småbarnsfostran. Nu kommer 6 700 nya familjer att omfattas av nollavgifter för dagvård. Till mångas besvikelse, inklusive flera representanter för regeringspartierna, kommer däremot inte en mer omfattande reform av familjeledighetssystemet att genomföras, fastän den i synnerhet skulle ha förbättrat unga kvinnors möjligheter att ta emot arbete.
Internationellt arbete och innovationer
Även på andra håll förblev åtgärderna som stöder sysselsättningen ljummare än väntat. Man kommer dock att göra det lättare för internationella experter att sysselsätta sig inom programmet Talent Boost genom att förbättra de engelskspråkiga stödtjänsterna och stöda företagsamhet. Nya kriterier för start up-företagare samt andra reformer i enlighet med riktlinjerna för internationalisering kommer att införas i utlänningslagen. Det kommer fortsättningsvis att vara en utmaning att möjliggöra övergången från studerande till företagare eller anställd utan att personen förlorar tillgången till hälsovårdstjänster eller försäkring.
50 miljoner kommer att styras till att främja företags export- och turismverksamhet genom Business Finland-helheten. Helheten, som inleds i början av 2018, slår samman Tekes och Finpros tjänster och innehåller även Team Finland Knowledge-nätverket som främjar internationalisering inom högskole- och forskningssystemet. På detta sätt strävar man förmodligen efter att förenhetliga det osammanhängande fältet för utbildningsexport med hjälp av gemensamma verktyg.
”Ett plåster på ett stort sår”
I en artikel i förra veckans Suomen Kuvalehti påminns vi förtjänstfullt om hur förra höstens prat om en ny riktning inom högskolepolitiken och hundratals miljoner av kapital stympades betydligt på ett halvår. Vi påminns även om bakgrunden: de satsningar som görs nu kommer endast att lappa en bråkdel av det hål som gjordes i regeringsprogrammet. Tanken verkar vara att kasta alla i det kalla vattnet och sedan styra dem som klarar sig bäst i önskad riktning genom små lättnader.
Den här gången ges det dock även ekonomiskt stöd för att genomföra reformerna. Yrkesskolereformen tilldelas 30 miljoner euro, och man kommer inte heller att behöva göra spetsforskning endast genom att avstå från någon annan del av universitetets verksamhet. Kan vi nu vara på väg bort från de diffusa profileringsmålen och direkta nedskärningarna i en ny riktning? FSF välkomnar både lättnaderna i studerandenas ekonomi och de systematiska tilläggen i stödet för forskning.
Riina Lumme,
ordförande för FSF
