Som en del av FSF:s och åtta studentkårers gemensamma projekt Hållbarhet stöder oss, stöd hållbarhet, har man reflekterat över hur man inom studentorganisationer, universitet och mer allmänt kunde främja ansvarsfull konsumtion. Tiden är gynnsam för ett mer omfattande främjande av ansvarsfull konsumtion, eftersom det fattas beslut om lagstiftningen om företagsansvar på EU-nivå nästa vår, och därför finns det nu goda möjligheter att påverka detta.

En rejäl lag om företagsansvar skulle ge transparens och information om hur företagen ser till att mänskliga rättigheter implementeras i företagens produktionskedja. I höst kunde man via FSF:s Instagram-konto ställa frågor om lagen om företagsansvar, och i detta blogginlägg försöker jag svara på dessa frågor.

Det är fortfarande möjligt att få konkurrensfördelar genom att idka oansvarig affärsverksamhet, eftersom även om FN:s styrande principer kring affärsverksamhet och mänskliga rättigheter förpliktar företagen att respektera mänskliga rättigheter, är det fortfarande lagtekniskt sätt frivilligt att respektera dem. För att ändra på detta behöver vi en ambitiös och bindande lag om företagsansvar.

Som ett resultat av flera år av ihärdigt påverkansarbete på organisationsnivå presenterade EU-kommissionen i februari sitt förslag om en EU-omfattande lag om företagsansvar. Propositionen ansågs dock inte vara tillräckligt omfattande för att kunna förhindra olägenheter avseende mänskliga rättigheter, miljö och klimat i företagens produktionskedjor. Även om propositionen bygger på FN:s styrande principer för företag och mänskliga rättigheter finns det stora brister i lagförslaget i fråga om direktivets tillämpningsområde samt företagens affärsrelationer och den due diligence de i praktiken ska tillämpa.

För några veckor sedan nådde rådet, bestående av EU-ländernas ministrar, en överenskommelse om sin gemensamma ståndpunkt gällande direktivet, enligt vilken medlemsländerna har en vilja att ålägga stora företag att ta hand om mänskliga rättigheter och miljö i sin egen verksamhet och delvis även i deras värdekedjor. Rådets ståndpunkt innehåller dock lättnader till direktivet och enligt min uppfattning är bland annat följande punkter problematiska:

• en stor del av företagens så kallade downstream-värdekedjor skulle avgränsas från förpliktelserna, det vill säga gällande användningen av produkterna,
• skyldigheterna skulle tillämpas gradvis på företag med mycket långa övergångsperioder som sträcker sig över år, och
• även om rådet understödde skadeståndsansvar, avvecklade det inte de praktiska hindren som offren stöter på när de söker rättvisa.

Nationell lagstiftning behövs

Nationella lagar stödjer en gemensam EU-lagstiftning. De förbereder grunden och bereder stöd för hur den EU-omfattande lagen om företagsansvar ska se ut. Nationell reglering skulle också förbereda finländska företag inför den framtida EU-regleringen gällande företagsansvar. På grund av motstånd infördes dock inte lagen om företagsansvar i regeringsprogrammet i Finland under denna regeringsperiod.

När den EU-omfattande lagen om företagsansvar godkänns blir den en nationell lag. EU-länder måste införa bestämmelserna i direktivet i sin nationella lagstiftning inom en given tidsfrist. EU:s beslutsfattande är dock långsamt och osäkert, och det finns inga garantier gällande graden av ambition för den framtida lagen, än mindre gällande tidtabellen för när lagen skulle träda i kraft.

Det skulle ligga i de finländska företagens intresse att ha en fungerande lag om företagsansvar i Finland. För närvarande får företag som är likgiltiga för mänskliga rättigheter, den lokala ursprungsbefolkningens markrättigheter eller miljöfrågor en orättvis konkurrensfördel gentemot företag som agerar ansvarsfullt.

Debatten om lagen om företagsansvar pågår på många håll

En nationell lag om företagsansvar eller aktsamhetsplikt har redan stiftats i bland annat Frankrike, Tyskland och Norge. I Frankrike trädde den nationella lagen om företagsansvar i kraft år 2017, i Norge förra sommaren och i Tyskland kommer den att träda i kraft i början av år 2023.

Debatten pågår även i andra länder, till exempel i Kanada, där lagen om bekämpning av tvångsarbete och barnarbete behandlas av en kommitté i underhuset, och i Australien, där senaten godkände lagförslaget, Modern Slavery Act år 2021.

Vad kan jag göra för att främja lagen om företagsansvar?

Efter att rådet lagt fram sin gemensamma ståndpunkt går propositionen vidare för behandling i parlamentet. I januari kommer nästan alla parlamentsutskott som behandlar direktivförslaget att rösta om sina egna ståndpunkter gällande företagsansvarsdirektivet. Parlamentets ställning fastslås sedan under en plenarsession, troligen i maj.

Just nu är det viktigt att påverka. Börja till exempel med att skriva under en vädjan där över hundra organisationer kräver att EU stiftar en lag om företagsansvar som ålägger företag att ta hand om mänskliga rättigheter och miljön i hela sin värdekedja.

Jatta Makkula
kontaktansvarig, Rättvis handel i högskolor

Projektet Hållbarhet stöder oss, stöd hållbarhet, organiserat av Finlands studentkårers förbund (FSF) och åtta studentkårer, väcker studerande att tänka på konsekvenserna av våra konsumtionsvanor och gör kända FN:s mål för hållbar utveckling. Som en del av vårt projekt publicerar vi blogginlägg om ämnet.