I dag den 9 maj firar vi Europadagen, dagen för fred och enhet i Europa. För jämnt 72 år sedan presenterade franske utrikesministern Robert Schuman ett dokument om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG). Presentationen handlade utöver rent ekonomiskt samarbete även om fred. Den utgjorde ett förslag på ett nytt slags politiskt samarbete som omöjliggjorde krig mellan gemenskapens länder: om en stat inte hade fri tillgång till kol och stål kunde den inte starta ett krig i Europa.
”Världsfreden kan inte upprätthållas utan konstruktiva insatser mot hotande faror.”
Nu 72 år senare känns de orden mer aktuella än någonsin – krisen i Ukraina är trots allt det värsta säkerhetshotet mot Europa sedan kalla kriget.
Men kriget är inte det enda hotet som kastar en skugga över Europa. Världsdelen åldras, den överskuggas ekonomiskt av global konkurrens och bekämpar klimatförändringen och natursvinnet från dag till dag. Få av århundradets största utmaningar kan lösas nationellt: de kräver gränsöverskridande lösningar. Att arbeta tillsammans för en bättre framtid är ett livsvillkor i dagens ostabila värld. Gemensamma mål kräver gemensamma lösningar.
Kriserna orsakar inte bara skada och besvär, utan för också de europeiska länderna närmare varandra. Historiskt har Europeiska unionens utvecklingssteg kulminerat just på tröskeln till kriser. Kriserna har ofta lett till reformer som slutligen bara har stärkt EU. Vid kriser återgår vi till Europas grundvärden och ursprungsidé. På ett gemensamt värdefält är det lättare att bygga lösningar som behagar alla och öka samarbetet. Corona-pandemin är också ett exempel på det här: trots trevande steg har den europeiska motattacken mot viruset varit starkare än vad kritikerna kanske kunde tänka sig.
Fri vetenskap, utbildning och yrkesutbildning är stöttepelare för demokratiska samhällen och för Europas motståndskraft mot kriser. Studentrörelsen måste engagera sig starkt i debatten om unionens framtid. Endast genom att stärka den europeiska kompetensnivån, det vill säga satsa på utbildning och forskning, kan vi uppnå unionens långsiktiga mål om global konkurrenskraft samt den gröna och digitala omställningen, samt stärka samhällenas resiliens. Frankrikes president Emmanuel Macron målade exempelvis i sitt tal på Sorbonne år 2017 upp idén om ett gemensamt europeiskt utbildningsnätverk och en europeisk examen. Samarbete inom högre utbildning är ytterligare ett steg mot en utveckling baserad på bildning, akademisk frihet och vetenskap.
Samarbetet måste dock bygga på konkreta steg i stället för bara deklarationer och tal. Två år efter Schumandeklarationen år 1952, upprättades Europeiska kol- och stålgemenskapen genom Parisfördraget. Nu har idéer om utvecklingen av europeisk högskoleutbildning uttryckts. I framtiden kräver arbetet dock pengar, samarbete och engagemang. Stora projekt kan inte styras i mål med vänster hand, men vi måste avsätta tillräckliga resurser och medel för högskolenätverket och universitetsmobilitet.
”Det bidrag som ett organiserat och levande Europa kan tillföra civilisationen är oumbärligt för att bibehålla fredliga förbindelser.”
Låt oss därför fira fredsrörelsen i dag! Genom bildning och högskoleutbildning kan vi tillsammans, som ett Europa, bygga en fredlig och säker framtid för alla i Schumans fotspår. En riktigt fin Europadag till alla!
Jenna Rautionaho och Tuomas Karvonen
Styrelsemedlemmar
