Öppna universitetet ska vara en patentlösning på allt

Det förväntas att öppna universitetet ska fungera som en patentlösning på allt, såväl antagning av studerande och kontinuerligt lärande som coronasituationen och terminsavgifter. Varför är intresset för den öppna universitetsleden så stort just nu?

Det finns passionerade planer på att utveckla öppna universitetet, men det finns ingen egentlig koordinering eller reglering av den öppna högskoleutbildningen, med undantag av det maximala priset på 15 euro per studiepoäng som fastställts i en förordning. Öppna universitetet intresserar och anses vara fullt av olika möjligheter. Därför föreslog FSF att det skulle skapas en vision av den öppna högskoleutbildningen som en del av utbildningssystemet i samband med den utbildningspolitiska redogörelsen.

Inom projektet Alternativ väg till universitetet (Toinen reitti yliopistoon, TRY) [https://www.avoin.jyu.fi/fi/avoin-yliopisto/hankkeet/try] har det för första gången gjorts gemensam helhetskoordinering i samarbete med det splittrade fältet av öppna universitet. TRY-projektet har gjort ett utmärkt arbete med att genomföra pilotprojekt med öppna leder och göra öppna universitetet mer välkänt. Diskussionen om öppna universitetet har också varit livlig i medierna. Det är inte särskilt många av dem som funderar på sin studieplats som varit medvetna om möjligheten till öppna universitetsleden, och alla studiehandledare kan inte heller till exempel berätta för abiturienterna om den här möjligheten. I projektet ses både unga som blivit utan studieplats och personer i arbetslivet som deltar i kontinuerligt lärande som målgrupper för öppna universitet. Projektet publicerar sina resultat i slutet av året och kommer att ge rekommendationer för utvecklingen av öppna universitetet.

Historiskt sett har öppna universitetet erbjudit bildning med en princip om öppenhet, som namnet antyder. Alla har kunnat delta i den öppna universitetsutbildningen oberoende av grundutbildning, ålder eller målsättningar. Traditionellt sett har öppna universitetet varit en väg till studier för dem som inte har allmän högskolebehörighet.

I debatten kring öppna universitetet har det ändå under den senaste tiden framkastats idéer om att frångå den här principen, vilket tydligare skulle göra öppna universitetet till en (avgiftsbelagd) väg för antagning av studerande. Personer som deltar i kontinuerligt lärande och som saknar högskolebehörighet kunde nog gå kurser vid öppna universitetet, men de skulle inte längre ha några möjligheter till en examen om de inte redan har en examen på andra stadiet.

Att kräva högskolebehörighet skulle skapa en slags utbildningsmässig återvändsgränd fast öppna universitetet samtidigt ses som en lösning för antagningen av studerande. Så länge vi har en anhopning av sökande på universiteten, alltså mycket fler sökande än platser, kommer pressen på alla antagningssätt att öka. En lösning som erbjuds för den här pressen är att öka antagningen till universiteten via den öppna leden. Den enklaste lösningen är att finansiera fler egentliga nybörjarplatser i högskolorna, vilket statsmakten nu också gjort, men inte ännu tillräckligt.

I fråga om antagningen av studerande understöder förvånansvärt många en modell där man tar in alla sökande och sedan kör så hårt att skiten faller av kärran[1], men det är minst sagt tvivelaktigt om den här modellen är lämplig och vettig i finländska förhållanden. I modellen skulle alla som vill tas in till utbildningen, och sedan börjar en utslagningstävling där endast de bästa och skickligaste får en studieplats eller examen. När så många som vill studera blir utan studieplats, söker många en studieplats genom den konkurrensutsatta öppna leden. Ett sådant system är rätt så skoningslöst även om det vore gratis för studerande. Ur universitetens perspektiv är förstås det här ett sätt att skilja agnarna från vetet. När Finlands uttalade mål är att minst 50 procent (alltså minst, i framtiden sannolikt mer) av unga ska ta en högskoleexamen, är ett sådant gallringssätt väldigt oändamålsenligt. Hellre borde högskolorna plocka med människor i den där kärran och hjälpa alla att komma vidare.

Öppna universitetet löser verkligen inte alla problem med antagningen av studerande, och dess marknadsföring har också delvis varit vilseledande. En studerande som fått sin studieplats via den öppna universitetsleden och tagit magisterexamen blir till exempel inte behörig psykolog eller jurist, utan för att få rätt slags magisterexamen måste hen ansöka och flytta över till ett annat examensprogram genom urvalsprov mitt under studierna. Universiteten utvecklar och öppnar öppna leder enligt efterfrågan och behov – totalt finns det redan cirka 250 av dem, men det kommer knappast att komma en öppen led till ens nära på alla utbildningsområden. I den öppna ledens utvecklingsarbete bör universiteten därför fästa uppmärksamhet vid tydliga urvalskriterier.

Vi får ofta läsa om hur någon hittat vägen till studierna och den akademiska världen genom den öppna universitetsleden. I just de här fallen är den öppna leden som bäst, då den anpassar sig till många olika livssituationer och ger nya slags möjligheter att få studera. Långt ifrån alla unga hittar genast sin väg, vilket också bevisas av undersökningen vi beställt. Att studera vid öppna universitetet ger studerande möjligheten att bekanta sig med utbildningsområdet och studierna och få veta om de passar dem. Alla prestationer godkänns direkt till en universitetsexamen.

Tyvärr lämnar de här berättelserna ofta bort hur personen finansierade studierna vid öppna universitetet och vad de levde på under studietiden. I fråga om studiemängden utgör studier vid öppna universitetet ofta heltidsstudier, studeranden får inte studiestöd och utkomstskyddet för arbetslösa tillåter bara mycket begränsade studier. Studieavgifterna och levnadskostnaderna måste alltså täckas med arbete, besparingar eller till exempel finansiellt stöd från föräldrarna. Därför har FSF tillsammans med Finlands studerandekårers förbund SAMOK föreslagit att den öppna leden ska utgöra högst 10 procent av de antagna studerandena så att den öppna ledens goda, kompletterande och flexibla egenskaper blir möjliga för många men så att den avgiftsfria utbildningen inte äventyras.

Det är ju ofta det som studentrörelsens roll är i högskolepolitiken – att förnya och sparra. Ibland måste vi också vara som bergochdalbanans bromskarl som vaktar att hastigheten inte stiger för mycket och att färden är saklig och trygg för alla.

 

Jani Kykkänen

Ps. I den fjärde tilläggsbudgeten riktades totalt 10 miljoner euro till högskolorna för att öka öppen högskoleundervisning och för befrielse från avgifter för personer som varken deltar i utbildning eller arbetslivet. Den globala pandemin kommer sannolikt att påskynda omvälvningarna på arbetsmarknaden och behovet av att skola om sig. Högskolorna har en viktig roll i detta. Kunde öppna högskolan utvecklas så att den mer än nu blir ett alternativ som betjänar just de inlärare som akut behöver komplettera sin kompetens eller skola om sig?

Skribenten är utbildningspolitisk sakkunnig på FSF och medlem i TRY-projektets styrgrupp.

Psykologian opiskelu ei annakaan psykologin pätevyyttä – moneen ammattiin ei pääse yliopiston avointa väylää pitkin, ja se voi olla opiskelijalle yllätys

Ilman opiskelupaikkaa jääneille nuorille markkinoidaan nyt pääsykokeetonta reittiä yliopistoon tai ammattikorkeakouluun – me löysimme 8 ongelmaa

Jäitkö ilman korkeakoulupaikkaa? Muutama opintopiste avoimesta yliopistosta voi riittää, väyliä auki myös kilpailluille aloille

[1] Uttrycket lanserades av professor Matti Wiberg, läs mer bl.a. på https://www.hs.fi/kulttuuri/art-2000002528199.html.

Jani Kykkänen
Utbildningspolitisk sakkunnig (högskolornas finansiering och högskolornas strukturella utveckling)

Nyaste publikationer

Se mer
SYL contact us SYL logo
Någon att fråga?
FSF besvarar gärna alla aktuella frågor beträffande studerande och högre utbildning.