Pandemin tog udden ur distansundervisningens fördelar

I början av mars drog regeringen upp riktlinjer för nya coronabegränsningar, som i många regioner innebar distansundervisning vid högskolorna. Det var tyvärr ingen ny riktlinje för vare sig högskolestuderande eller högskolor. Vid denna tid förra året stängde universiteten tillsammans med många andra sina dörrar och övergick till distansundervisning och distansarbete. Att ordna undervisning under en pandemi är på många sätt en komplicerad fråga:

  1. En stor del av universitetsstuderandena har haft distansundervisning i ett år. De har inte sett sina lärare, handledare eller ens studiekamrater ansikte mot ansikte. Det går inte längre att hänvisa till en tillfällig undantagssituation när en stor del av studerandena har genomfört sina studier på distans under en femtedel av den målsatta tiden för avläggande av examen.
  2. Även närundervisning har ordnats, men närmast för nya studerande som fick tillträde till campusen i höstas. Dessutom har det förekommit närundervisning inom områden där det varit nödvändigt att ordna det (t.ex. undervisning där universitetens laboratorier behövs). Biblioteken och självstudielokalerna har varit öppna i varierande grad beroende på pandemiläget. I synnerhet i de största universitetsstäderna har användningen av lokalerna varit mycket begränsad.
  3. Enligt undersökningar har begränsningen av kontakter, förändringarna i undervisnings- och lärmiljöer och andra följder av pandemin haft oroväckande konsekvenser för de studerande. Till exempel i en enkät som riktades till studerande vid Helsingfors universitet 2020 kände sig så många som 60 procent av de studerande som besvarade enkäten antingen helt utmattade eller ha en risk att bli utmattade.
  4. Distansundervisningen har inte bara inneburit att studierna har fördröjts, utan framför allt att studerandena har differentierats: till exempel i våras verkade studieprestationerna koncentreras till samma studerande. På samma sätt kan problem med ork och utmaningar i studierna koncentreras till vissa studerande. Detta innebär att situationen förvärras för de studerande för vilka det gångna året har varit särskilt tungt. Situationen framhäver behovet av riktat stöd, egenlärarnas roll samt betydelsen av satsningar på studerandenas psykiska hälsa och ork även i större utsträckning.
  5. Inledandet av högskolestudier innebär för många studerande att de måste flytta till en ny ort. I och med pandemin har studeranden kunnat hamna i en situation där hen befinner sig på en ny ort helt utan bekanta nätverk. Situationen har varit särskilt utmanande för internationella studerande. Kriterierna för uppehållstillstånd innehåller strikta krav på utkomst, som kommer utöver terminsavgifterna. Utom att göra uppehållstillståndsprocessen smidigare bör man också granska möjligheterna att lätta på villkoren.
  6. Universiteten är stora arbetsgivare: att de stängt sina dörrar har inneburit att tusentals personer varit tvungna att övergå till distansarbete. Situationen har prövat lärares och övrig personals ork i arbetet. Undantagsförhållandena har ökat personalens arbetsbörda, och planeringen och genomförandet av s.k. hybridundervisning är arbetskrävande. Samtidigt har antalet anställda vid högskolorna minskat redan i flera år i och med att nya arbetsuppgifter har kommit till.
  7. Coronaläget har varierat tidsmässigt och regionalt. Universiteten har stängt lokaler och proaktivt övergått till undervisning på nätet, men besluten har i hög grad påverkats av de regionala och riksomfattande begränsningarna. Såväl statsförvaltningens som regionförvaltningsmyndigheternas rekommendationer och begränsningar styr universitetens verksamhet.
  8. Studiernas digitalisering och flexibilitet samt den (tvingade) ökningen av fritiden har också varit till fördel för många studerande. I Akavas utredning, som publicerades i december förra året, ställde sig en stor del av de högskolestuderande som besvarade enkäten positiva till att det ska vara möjligt att delta i undervisning på distans även efter att pandemin är över. Detta innebär dock inte att studerandena vill övergå till distansundervisning alltid och för evigt.

Det vore fel att enbart fördöma distansundervisning. I undervisningen och pedagogiken har man under det gångna året sett en hel del positiv utveckling och ett stort antal små arbetssegrar. Samtidigt bör man dock komma ihåg att distansundervisningen särskilt får beröm just för att den ökar studiernas flexibilitet och platsoberoende. Under pandemins lopp har ändå fördelarna med flexibiliteten och i synnerhet platsoberoendet snabbt avtagit. Vad spelar det för roll om man har varit tvungen att studera inomhus mellan samma väggar i ett år?

Pandemin har haft många slags konsekvenser, men den har också gjort redan tidigare existerande företeelser synligare. Till exempel de ungas psykiska problem och ork diskuterades redan före pandemin. Man hann diskutera digitaliseringen av utbildningen vid ett flertal seminarier under hela 2000-talet. Vi befinner oss i en vändpunkt där undervisningen och utbildningen förändras och oron för de studerandes ork har erkänts allmänt. Det är därför viktigt vem som ska tas med i framtidsplaneringen och vems röst som hörs i planerna. I fjol rekommenderade forskningsprojektet INVEST högskolorna att lyssna på studerandeorganisationernas budskap om hur situationen framskrider.

Lika viktigt är det att lyssna på de studerandes budskap när vi vänder blicken mot framtiden.

 

Ainomaija Rajoo

Utbildningspolitisk sakkunnig

Ainomaija Rajoo
Utbildningspolitisk sakkunnig (utbildningskvalitet, studiefrågor, arbetsliv)

Nyaste publikationer

Se mer
SYL contact us SYL logo
Har du frågor? Kontakta oss!
Vi är experter på studentliv och står till din tjänst. Vi svarar gärna på alla aktuella frågor som gäller studerande och högre utbildning.