Psykiskt välmående är Finlands framgångsfaktor

Strategin för psykisk hälsa som publicerades i början av februari drar upp riktlinjer för politiken inom området psykisk hälsa för det kommande årtiondet. Som en del av verkställandet av strategin utarbetar statsrådet ett principbeslut om strategin för psykisk hälsa. Principbeslutet ger instruktioner för statsförvaltningens beredningsarbete och en riktning för regeringens verksamhet. I principbeslutet bör man i synnerhet beakta de personer som särskilt berörs av frågor kopplade till psykisk hälsa. 

Man får inte åsidosätta högskolestuderandena i åtgärderna som vidtas på basis av denna strategi, eftersom individen utsätts för betydande press i övergången från ungdom till vuxen ålder. Vanligtvis är det just i detta åldersskede som studietiden och övergången till arbetslivet infaller. Kraven på framsteg i studierna, utmaningar med att ordna en försörjning samt press som orsakas av en osäker framtid kan skapa en utmanande ekvation som sätter det psykiska välbefinnandet på prov. Personer under 35 år toppar statistiken över psykiska problem.

Förutom trycket från flera olika håll under ungdomsåren har strukturella förändringar också en direkt inverkan på individens välbefinnande. Till exempel högskole- och försörjningspolitiska lösningar har också alltid en inverkan på hur unga vuxnas vardag fungerar. När man fattar samhällspolitiska beslut är det viktigt att också beakta deras inverkan på den psykiska hälsan.

Psykiska problem bland högskolestuderande har ökat sedan årtusendets början. Enligt resultaten från Högskolestuderandenas hälsoundersökning (2016) led 30 procent av deltagarna i studien av psykiska problem. Bland de vanligaste utmaningarna förekom konstant överansträngning, depression, svårigheter med att koncentrera sig på studieuppgifter och sömnproblem på grund av oro. Psykiska problem är den främsta faktorn som försvagar studieförmågan. 

Psykiska problem påverkar inte endast studieförmågan, utan deras inverkan sträcker sig längre ut i livsloppet. Svårigheter relaterade till psykisk hälsa ökar risken för att avbryta studierna eller till och med utslagning. Antalet unga vuxna som går i invalidpension på grund av psykiska problem har ökat sedan början av 2000-talet. Situationen för dem som hamnar utanför studier eller arbetslivet på grund av en psykisk störning är oroväckande, eftersom endast en femtedel av de unga vuxna som gått i invalidpension senare återvänder till arbetsmarknaden permanent. OECD har uppskattat att den försvagade psykiska hälsan orsakar arbetsmarknaden, hälso- och sjukvårdstjänsterna och det sociala trygghetssystemet kostnader om 11 miljarder euro per år. Vi har helt enkelt inte råd att låta bli att sköta problemen inom den psykiska hälsan.

Att främja högskolestuderandenas psykiska hälsa är också smart sysselsättningspolitik, eftersom de resurser som satsats på att främja den psykiska hälsan förutom välbefinnandet i studierna också indirekt ökar sysselsättningen genom att upprätthålla arbetsförmågan in i framtiden. Det finns en risk att den unga generationen tvingas bära kostnaderna för den försvagade försörjningskvoten och upprätthålla hela den finska välfärdsstaten. Genom att sköta om studerandenas psykiska hälsa sköter vi samtidigt också om de framtida arbetstagarna och om att bevara välfärdsstaten.

Förutom högklassiga mentalvårdstjänster som människor snabbt kan få tillgång till måste vi också förebygga psykiska problem bland annat genom att öka medvetenheten om psykiska problem i samhället i större omfattning. Förutom en förändring i attitydklimatet behöver vi också omfattande förståelse för hur politiska åtgärder påverkar välbefinnandet. Det psykiska välbefinnandet bör främjas på samhällets alla nivåer, och beslut bör beredas i samarbete med experter och genom att dra nytta av organisationers kompetens. Psykiskt välmående är Finlands framgångsfaktor.

Paavo Antikainen

Styrelsemedlem

Nyaste publikationer

Se mer
SYL contact us SYL logo
Någon att fråga?
FSF besvarar gärna alla aktuella frågor beträffande studerande och högre utbildning.