Regeringens budgetproposition för 2020 publicerades – studerande fick inte en nivåförhöjning på studiepenningen och satsning av nybörjarplatserna uteblev

Ställningstagande
Får publiceras

Antti Rinnes regering har i sin första budgetförhandling ökat finansieringen för högskolorna med 127 miljoner euro. Universiteten får 40 miljoner, yrkeshögskolorna 20 miljoner och dessutom har 67 miljoner reserverats för indexförhöjningar.

“Vi är glada över att man i den nyligen publicerade budgetpropositionen har infriat löftena om en höjning av högskolornas basfinansiering. Den fullskaliga höjningen av basfinansieringen enligt regeringsprogrammet är livsviktiga steg i rätt riktning”, berömmer FSF:s ordförande Sanni Lehtinen.

Studerandena berömmer också regeringen för att studiestödet binds till index och för vårdnadshavarförhöjningen, vilka gör att studiestödets nuvarande nivå kan bibehållas.

Besvikelse för studerandena: ingen nivåhöjning för studiepenningen

Beslutet om att binda studiepenningen till folkpensionsindex säkerställer att betalningsförmågan hos kommande generationer av studerande i varje fall bevaras på nuvarande nivå. Vi får emellertid fortsätta vänta på verkliga satsningar som säkerställer att utkomsten för studerande inte går i en annan riktning än för andra bidragstagare. Under de två föregående mandatperioderna hyvlade man redan alldeles för mycket av elementen i studiestödet.

Största delen av de nuvarande regeringspartierna talade före riksdagsvalet för en höjning av studiepenningens nivå. För studerande är det en stor besvikelse att höjningen inte togs in i regeringsprogrammet. Den hade verkligen behövts – och behövs fortfarande.

Tillsvidare ingen ökning av antalet intagningsplatser

Landets regering har lovat att betydligt öka antalet intagningsplatser vid högskolorna. Undervisnings- och kulturministeriet har föreslagit att antalet intagningsplatser vid högskolorna ökas med minst 5 000 samt 40 miljoner euro i anslag för att genomföra detta och att 24 miljoner av denna summa ska gå till universiteten.

I den budgetproposition som regeringen nu publicerade finns ingen ökning av antalet platser för nyantagna, inte heller nämns allokerade resurser för dem över huvud taget. Det förefaller därför som om man åtminstone inte genast kommer att öka antalet antagna. Det förblir oklart hur man tänker uppnå det hårt eftersträvade målet att höja finländarnas kunskapsnivå eller avverka anhopningen av sökande.

Vad blev det av satsningarna på plattformsmodellen och kontinuerligt lärande?

Enligt budgetförslaget ska högskolornas mål bland annat vara att utveckla flexibla studiemöjligheter och öppna lärmiljöer. Det här är viktiga steg bland annat mot plattformsbaserad högskoleutbildning och kontinuerligt lärande.

Samtidigt verkar det ändå som om avsikten är att dessa nya satsningar ska finansieras genom att en ökad basfinansiering. Inte heller denna satsning kan hålla i det oändliga. Därför inställer sig frågan: hur är det meningen att dessa nödvändiga reformer ska genomföras utan att man anslår medel för dem?