Sanningar om studerandes utkomst

Studerandes sociala trygghet har justerats en hel del senaste åren, och det börjar vara ganska svårt att hänga med i svängarna. Hur ser den studerandes sociala trygghet och utkomst ut i verkligheten? Vad består en studerandes utkomst av och hur klarar sig de studerande ekonomiskt?

Studerandes sociala trygghet har justerats en hel del senaste åren, och det börjar vara ganska svårt att hänga med i svängarna. Hur ser den studerandes sociala trygghet och utkomst ut i verkligheten? Vad består en studerandes utkomst av och hur klarar sig de studerande ekonomiskt?

FSF:s nya nyhetsbrev som riktar sig till beslutsfattare svarar på dessa frågor! För att stödja den politiska diskussionen vill vi erbjuda fakta om de studerandes sociala trygghet och utkomst samt genom exempel presentera hur studerandes ekonomiska situation ser ut idag.

Om du vill prenumerera på vår nyhetsbrev eller har frågor av den, kontakta FSF:s kommunikationsakkunnig. Kontaktuppgifter finns på sidan Personer.

Den studerandes förmåner i ett nötskal

För en heltidsstuderande består utkomsten oftast av studiestöd och allmänt bostadsbidrag. Beroende på den studerandes livssituation kan hen också få andra förmåner eller arbeta på sidan om sina studier. Trots det är en studerandes utkomst vanligtvis begränsat.

Helheten av olika inkomstkällor kan vara komplex på grund av olika villkor för olika stöd. Stöden påverkar varandra och inkomsterna måste beräknas på olika sätt för olika förmåner. Ofta lever de studerande i en förfärlig situation, där utkomsten i princip är begränsad, men förvärvet av tilläggsinkomster leder till att förmånerna går förlorade. Helheten är svår att förutse och osäkerheten om utkomsten orsakar extra stress för många studerande.

Studiestöd

Syftet med studiestödet är att säkra den studerandes utkomst under studierna. Så härstår det på FPA:s webbplats. Studiestödet definieras att innehålla studiepenning och dess tillägg, läromaterialstillägg och försörjarförhöjning samt studielån. Det är en studerandes grundförmån, som är specifikt ämnat som ett stöd som beviljas för aktiv studietid.

Studiestödet är 252,70 euro i månaden för de flesta högskolestuderande. Studerande med familjer är berättigade till en försörjarförhöjning på 101,99 euro. Studiepengen för de som bor hos sina föräldrar är dock lägre,(0–184,95 euro) och dess storlek beror på föräldrarnas inkomst och den studerandes ålder.

Studielån definieras också som en del av studiestödet, även om det inte är ett direkt bidrag utan ett lån som beviljas av en bank. Staten erbjuder en garanti för studielån, vilket gör räntan förmånlig. När rätten till studiestöd uppfylls beviljas den studerande ett automatiskt beslut om ett månatligt studielån på 650 euro, som den studerande enligt behov kan lyfta från sin bank.

Det finns flera kriterier och begränsningar för att få studiestöd:

  • Slutförande av minst 5 poäng per stödmånad
  • Slutförande av minst 20 poäng per läsår
  • Inkomstgränsen för studentens egna inkomst (t.ex. inkomstgränsen för att få ett 9 månaders studiestöd är 12 498 euro/år)
  • Antalet studiestödsmånader är begränsat (t.ex. 48 stödmånader för en examen på 300 sp)
  • Studiestödsmånaderna är riktade till högre och lägre högskoleexamen
  • Den studerande måste vara anmäld som närvarande
  • Studiestödet gäller endast aktiv studietid. (Stöd fås inte för sommaren utan inlämnande av en sommarstudieplan.)

Om den studerande inte uppfyller de uppställda studiekraven eller förtjänar mer än vad inkomstgränserna tillåter, återkrävs studiestödet efter läsåret eller skatteåret. En “ränta” på 7 procent betalas på återkravet, officiellt kallad förhöjning. Resterande stöd kan också betalas tillbaka tidigare på eget initiativ, vilket innebär att förhöjningen inte behöver betalas. Om studiestödsmånaderna går ut, upphör studiestödet helt enkelt och studierna måste slutföras med hjälp av andra inkomstkällor.

Allmänt bostadsbidrag

Vid sidan av studiestöd är allmänt bostadsbidrag en annan fördel som ligger till grund för en vanlig studerandes utkomst. Allmänt bostadsbidrag betalas till 80 procent av boendeutgifterna. Det finns dock ett tak för beloppet av bostadsbidraget i form av godtagbara maximala boendeutgifter och dessutom sänks bidraget om inkomsterna är för höga. För en person som bor ensam är det maximala bostadsbidraget mellan 282–417 euro per månad, beroende på kommun, och stödet börjar minska vid en månadsinkomst på 729 euro.

Bostadsbidraget är en hushållsspecifik förmån, så i hushåll med flera personer godkänns större boendeutgifter som ersätts i bostadsbidraget och också inkomstgränsen är högre. Detaljerad information om fastställande av bostadsbidrag finns på FPA:s webbplats.

I genomsnitt får ett studerandehushåll ett bostadsbidrag på 316 euro per månad. Genomsnittet för dem som bor ensamma är 296 euro, för par 355 euro och för studerande med familj 468 euro per månad.

Andra förmåner

Beroende på sin livssituation kan den studerande även ha rätt till andra förmåner, såsom familjeförmåner. En studerande kan få moderskapspenning, faderskapspenning och föräldradagpenning till minimibelopp under studietiden samtidigt som studiestödet.

Studerande kan i regel inte dra nytta av utkomststöd, eftersom det förutsätter att studielånet lyfts till fulla beloppet. Den studerandes primära utkomstskydd är alltså studielån, om inte andra inkomstkällor tryggar möjligheterna att klara sig.

Inkomsternas inverkan på stöden

En studerande har rätt att arbeta vid sidan av sina studier, om hens resurser räcker till för detta. Villkoren för studiestödet, såsom kravet på studiepoäng, är dock inte flexibla och därför bör studierna inte i betydande grad fördröjas på grund av arbete.

En studerandes inkomster kan påverka beviljandet av både studiestöd och allmänt bostadsbidrag. Stöden har helt olika inkomstgränser och sätt att se på inkomst. Den studerande ska samtidigt följa både sina månadsinkomster för det allmänna bostadsbidraget och sina årliga inkomster för studiestödet.

De erhållna stöden påverkar också varandra, eftersom studiestödet räknas som inkomst vid fastställandet av det allmänna bostadsbidraget. Familjeförmånerna å sin sida kan påverka både erhållandet av studiestöd och bostadsbidrag.

 

Ytterligare information:

Sakari Tuomisto

Socialpolitisk sakkunnig

sakari.tuomisto@syl.fi