Studerande, hur ser framtidens EU ut?

Europeiska unionen genomgår en omvälvning. Klimatförändringen, extremiströrelserna, de ekonomiska kriserna, den ökande konkurrensen mellan stormakterna och coronapandemin hotar allt vi känner till. Samtidigt ökar dock också möjligheterna. Grön övergång och digitalisering är en bra början, men man kan fundera på förändringen också i ett större sammanhang. Vilket slags Europa vill vi leva i om tio år?

På Europadagen den 9 maj 2021 den här veckan inleds officiellt Konferensen om Europas framtid (Conference on the Future of Europe, COFOE), där medborgarna i EU:s medlemsländer uppmuntras att föra diskussioner om Europeiska unionens framtid. Till framtidskonferensen hör en digital plattform för diskussion samt evenemang som ordnas runt om i Europa och på webben. Framtidskonferensen pågår fram till våren 2022 och därefter kommer en slutrapport om resultaten att läggas fram för parlamentets, kommissionens och rådets ordförande.

Studerande bör aktivt delta i diskussionerna och forma unionen så att den ser ut som den ska se ut. Annars kan utbildning och kompetens förbli endast tomma fraser i festtal. Studerande och ungdomar är dock den grupp som bygger denna kontinent. Vi måste vara med där besluten fattas.

Under de senaste decennierna har man gjort stora framsteg inom EU:s utbildningspolitik. Allt fler kommer att kunna delta i Erasmus-utbyte och forskningen kommer i allt högre grad att stödjas genom Horisont-programmet. Å andra sidan finns det fortfarande också saker att utveckla. I och med Brexit finns inte längre ett enda av världens 30 bästa universitet inom Europeiska unionen. Dessutom är det fortfarande svårt att få en examen som avlagts i ett EU-land erkänd i ett annat medlemsland, trots att Bolognaprocessen har pågått i flera årtionden.

EU har en viktig roll i universitetens och studerandenas vardag. Erasmus-programmet är ett av de mest framgångsrika europeiska projekten och har möjliggjort rörlighet för miljontals människor. För den nya programperioden 2021–2027 har budgeten för Erasmus+ nästan fördubblats, vilket ger fler studerande möjlighet till internationell rörlighet och utbildning. Det är särskilt viktigt när vi försöker ta oss ur den grop som pandemin har orsakat i rörlighetssiffrorna och internationaliseringen.

EU kan dock i vardagen kännas som ett svårhanterligt och avlägset koncept, i synnerhet under en pandemi när man sitter i sin studentbostad. Det är lätt tänkt att man för att kunna bilda sig någon slags uppfattning borde känna till EU:s institutioner och fördrag som sina egna fickor. Det är fel sätt att närma sig. Nu gäller det bara att komma med visioner. Vilket slags Europa skulle du vilja leva i? Tjänstemän och politiker tar hand om resten.

Jag utmanar varje studerande att visionera kring framtidens utbildning och kompetens under den europeiska framtidskonferensen. Kommer vi alla i framtiden att avlägga en europeisk examen inom ett europeiskt universitetsnätverk? Hur skulle studierna se ut om periodens schema utöver kurser vid det egna universitetet också innehöll kurser vid till exempel ett franskt eller ett bulgariskt universitetet? Digitaliseringen erbjuder enorma möjligheter vid sidan av den traditionella rörligheten.

Här under har jag samlat några böcker, podcaster och evenemang som hjälpt mig att komma igång när jag försökt sätta mig in i Europeiska unionen och dess politik. Förhoppningsvis hjälper de också alla andra läsare som inte vet var man ska börja:

Böcker:

  • EU:n perusteos, författare Heli Satuli
  • Euroopan parlamentti, författare Satu Helin och Pekka Nurminen
  • Komissaari, författare Erkki Liikanen
  • Kuilun partaalta, författare Olli Rehn
  • Euroopan ytimessä, författare Jan Store

Podcaster:

Evenemang:

 

Konstantin Kouzmitchev

Styrelsemedlem

Konstantin Kouzmitchev
Ordförande

Nyaste publikationer

Se mer
SYL contact us SYL logo
Har du frågor? Kontakta oss!
Vi är experter på studentliv och står till din tjänst. Vi svarar gärna på alla aktuella frågor som gäller studerande och högre utbildning.