Ställningstaganden 1.7.2019
Så här i juli, när resten av Finland semestrar, livnär sig en betydande andel av universitetsstuderande på sommarjobb. Studenternas sommararbete är ett livsvillkor för både studenterna och arbetsmarknaden. Situationen är utmanande ur studentens synvinkel. Finlands studentkårers förbund SFS vill utmana finländarna att fundera över varför studenterna som enda befolkningsgrupp i Finland inte har rätt till semester och utkomst under semestertiden.
Under vår- och höstterminerna får ca 60 000–70 000 studenter primärt socialskydd, det vill säga studiestöd. Sommartid är motsvarande tal ca 11 000. Studiestöd kan endast lyftas på sommaren om studenten kan avklara en tillräcklig mängd studier under sommarmånaderna. Om somrarna finns det inte studier som lämpar sig för examen för alla och därmed lönar det sig inte att slösa de redan få stödmånaderna på studier sommartid. För många är det enda alternativet att söka jobb.
Det är emellertid inte lätt att få jobb, särskilt på stora universitetsorter. Kampen om sommarjobbsplatser börjar redan tidigt på vårvintern och kön av studenter i behov av sommarjobb är lång även till jobb som inte kräver högskoleutbildning. Många universitetsstudenter tillbringar sin sommar i jobb där man inte kan utnyttja de färdigheter man förvärvat genom sina högskolestudier. För samhället är detta knappast det smartaste sättet att använda resurser.
De som trots idoga försök inte får ett sommarjobb har det ännu sämre ställt. Om en studerande redan lyft vinterterminens studielån och använt det för att leva har studenten eventuellt inget annat val än att söka utkomststöd.
Villkoren för att få utkomststöd för studenter är stränga. För att få stöd måste studenterna kunna bevisa att lämpliga sommarstudier inte finns tillgängliga, att man sökt jobb och att alla tillgängliga studielån använts. Härmed kräver man av studenterna att de använder sitt studiestöd, som är avsett att trygga deras utkomst under studietiden även utanför studieperioden.
Överföringen av studerande till det allmänna bostadsbidraget har underlättat situationen något då man, till skillnad från studiestöd, kan få allmänt bostadsbidraget även under sommarperioden. Stödets nivå är emellertid så låg att det för de flesta inte räcker till för att täcka hela hyran, för att inte tala om övriga levnadskostnader. Man borde förmodligen även äta.
En av tre universitetsstudenter lider av mentalproblem. Informationen är inte förvånande, då adekvat vila är en förutsättning för att orka med stressande studier. Utan sommarjobbande studenter vore det svårt för arbetsplatserna att erbjuda sina fast anställda en semester och samtidigt upprätthålla verksamheten hela sommaren. För studenterna är situationen emellertid inte rejäl eller rättvis.
Medan resten av vårt samhälle verkar ha en grundläggande rättighet till vila och semester måste studenterna jobba utan vila hela året. Det vore hög tid att komma ihåg att studenter är människor som alla andra. Detta dilemma kunde lösas genom en övergång till basinkomst. Alla bör ha rätt till en tillräcklig utkomst – även på sommaren.
