Att bryta våldskulturen kräver konkreta åtgärder

I december i fjol fördes en mycket aktiv och framför allt verkligt nödvändig diskussion om trakasserier i studerandekulturen samt om diskriminerande könssegregerade strukturer. En av talarna vid FSF:s kick off -seminarium i år, jämställdhetsombudsman Jukka Maarianvaara, konstaterade att ”trakasserier är maktutövning för att visa en annan hens plats”.

Undervisnings- och kulturministeriet publicerade i januari ett åtgärdsprogram för att förebygga mobbning, våld och trakasserier. Det är uppmuntrande att programmet på ett täckande sätt drar upp riktlinjer för åtgärder från småbarnspedagogik till högskoleutbildning. Jag anser att det är särskilt värdefullt att man i åtgärdsprogrammet i fråga om småbarnspedagogiken fäster särskild vikt vid stärkandet av barns emotionella och interaktiva färdigheter, vilket kan ha långtgående konsekvenser för många könssegregerade fenomen.

Enligt undersökningar (bland annat Fawcett Society: “Gender Stereotypes in Early Childhood A Literature Review” 2019) upprätthåller stränga och oflexibla könsnormer till exempel svag läskunnighet bland pojkar, utmaningar med självkänslan hos flickor, könssegregerade karriärval, höga självmordssiffror bland män och våld mot kvinnor. Att formulera och målmedvetet avveckla skadliga normer som skapats och upprätthållits i samhället är ett av de viktigaste verktygen för att eliminera olika former av våld, såsom mobbning och trakasserier.

Undervisnings- och kulturministeriets åtgärdsprogram fastställer i fråga om den högre utbildningen att verksamheten med trakasserikontaktpersoner ska stärkas tillsammans med FSF, SAMOK och högskolorna. Åtgärder mot trakasserier skrivs också in i den tillgänglighetsplan för högskoleutbildningen som färdigställs i år. Samtidigt bereder Alliansen en guide om trakasserier som omfattar hela ungdomsfältet. I guiden samlas konkreta metoder för sammanslutningar och individer i arbetet mot trakasserier.

Det är en oerhört viktig signal att man på ministerienivå förbinder sig särskilt till att stödja och utveckla verksamheten med trakasserikontaktpersoner. Till exempel den trakasserikontaktpersonsverksamhet som bedrivs inom studerandekårerna är psykosocialt belastande gemenskapsarbete som utförs med små resurser och ofta under korstryck. I den aktuella verksamheten strävar man nämligen samtidigt efter att utreda akuta fall av trakasserier och utföra förebyggande arbete mot mobbning, trakasserier och annat våld, genom vilket studerandegemenskaperna stärks och det trygga utrymmet i dem stöds.

Högskolorna och hela studeranderörelsen ska ha tydliga verksamhetsmodeller för hur olika former av våld förebyggs och hur man ingriper i dem i vardagen och strukturellt. Det är mycket viktigt att det hela tiden talas mer samt mer direkt om trakasserier och diskriminering och att aktiva och konkreta åtgärder vidtas för att eliminera dem. Ofta är det de människor som från första början har det sämst ställt och som själva möter våld som är mest tvungna att tala om det. Nu är det beslutsfattarna och vi andra påverkare som bär ansvaret för att se till att vi som samhälle tar systematiska steg för att bryta den nuvarande våldskulturen.

 

Touko Niinimäki

Socialpolitisk sakkunnig

Nyaste publikationer

Se mer
SYL contact us SYL logo
Har du frågor? Kontakta oss!
Vi är experter på studentliv och står till din tjänst. Vi svarar gärna på alla aktuella frågor som gäller studerande och högre utbildning.