I år har FSF flera gånger uttalat sig om antagningsreformen. Vårt förbund anser att antagningen till högskolor ska ske genom urvalsprov. Det vore ändå önskvärt att man skulle övergå från urvalsprov som kräver en lång period av förberedelser till tillämpade test som mäter lämplighet för branschen, och gemensamma urvalsprov kan tillämpas med hänsyn till olika branschers särdrag. FSF understöder inte antagning på basis av studentskrivningarna. I år har FSF också skrivit en verktygslåda för livslångt lärande, ett verk vid namnet Oppia ikä kaikki (Ett helt liv av lärande). I verket föreslår FSF att studentskrivningarna ska slopas. Vi vill berätta varför.
Just nu pågår ett idémöte på webben om att förnya gymnasielagen. FSF har till exempel uttalat sig om rätten till specialundervisning och anser att stöd under studierna är viktigt. Däremot väcker studentskrivningarna och reformen av dem tankar hos FSF. Det är sant att skrivningarna har förnyats under senaste år. Men redan nu leder studentskrivningarna till att hela gymnasietiden används till att förbereda sig för skrivningarna. Då studentskrivningarnas betydelse ökar i högskoleantagningen är det skäl att fästa uppmärksamhet vid gymnasiets uppgift som fastställs i gymnasielagen:
”Gymnasiet är en läroanstalt på mellanstadiet som fortsätter grundskolans fostrande verksamhet. Gymnasiet meddelar den allmänbildande undervisning som behövs för inledande av högskoleutbildning och annan gymnasiebaserad yrkesinriktad utbildning.
Gymnasiet bör ha som mål att fostra sina elever till harmoniska, sunda, ansvarskännande, självständiga och kreativa människor och samhällsmedlemmar med samarbetsförmåga och fredsvilja.
Gymnasiets undervisning och övriga verksamhet bör inriktas på att ge eleverna sådana kunskaper och färdigheter som erfordras för en allsidig personlighetsutveckling och som behövs i samhället, i arbetslivet, vid yrkesval och för fortsatta studier samt för skyddande av livsmiljön och naturen och som bidrar till att främja den nationella kulturen och de nationella värdena samt det internationella samarbetet och freden ävensom jämställdheten mellan könen.”
Gymnasiets uppgift är alltså att erbjuda allmänbildande undervisning. Enligt FSF går den allmänbildande uppgiften hand i hand med livslångt lärande – det är ytterst viktigt i livet att lärandet är en färdighet som utvecklas, inte endast en förmåga att lära sig saker utantill. Gymnasiet ska ge grundliga generiska kompetenser och fostra studerandena till en livslång väg där lärandet aldrig upphör. Redan nu lägger gymnasiet för stor fokus på framgång i studentskrivningarna i stället för att stärka det livslånga lärandet. Vi på FSF oroar oss verkligen för att övergången till antagning på basis av studentbetyg kommer att driva studerandena till att plugga allt hårdare för ett enskilt prov i stället för att lära sig för livet.
Planerna att betona studentskrivningarna i högskoleantagningen har också orsakat oro över möjligheterna för dem som studerar på andra stadiets yrkesinriktade utbildningar att söka sig till fortsatta studier. Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen har understrukit att syftet inte är att skapa återvändsgränder, utan att garantera alla en möjlighet till utbildning. Vad gäller yrkesinriktad utbildning skulle detta betyda att utbildningens avgångsbetyg används för antagningen. Jag tycker att det verkar märkligt, eftersom studentskrivningarna ofta motiveras med att gymnasiernas avgångsbetyg inte är jämförbara i hela landet. Om gymnasiernas avgångsbetyg inte är jämförbara, hur kan yrkesskolornas betyg vara det?
I stället för antagning på basis av betyg föreslår FSF att studentskrivningarna slopas och att högskolornas urvalsprov förnyas inom ramen för högskolornas autonomi. Utvärderingen av gymnasiernas och yrkesutbildningens avgångsbetyg ska utvecklas så att man kan tala om jämförbara bedömningar. Utbildningen på andra stadiet ska stärka det livslånga lärandet, inte inlärning utantill. Ett gymnasium som slutar med ett avgångsbetyg skulle motivera studerandena till mångsidigt lärande, vilket stöder både färdigheterna för livslångt lärande och livslångt lärande som process.
Vad kunde ersätta studentskrivningarna?
I sin verktygslåda för livslångt lärande som FSF publicerade i höst föreslår förbundet att man kunde avsluta studierna på andra stadiet med ett kompetenstest för alla studerande som skulle testa grundläggande färdigheter, inlärningsfärdigheter och tillämpning av kunskap. Studerandena skulle inte behöva förbereda sig för kompetenstestet, eftersom det skulle mäta kompetensnivån som studeranden har vid provtillfället. Ett gemensamt kompetenstest för hela andra stadiet skulle också öka behörigheten för fortsatta studier för dem som gått en yrkesinriktad utbildning. Kompetenstestet kunde till exempel vara en tillämpning av PIAAC-testet som redan nu används för att testa vuxnas färdigheter, eller något annat gemensamt utvecklat test. Idén om ett kompetenstest ingick också i rapporten från UKM:s arbetsgrupp för livslångt lärande. Ett kompetenstest som utförs i slutet av studier på andra stadiet skulle även ge dem som utvecklar utbildningen en realistisk bild av hurdana färdigheter den finländska studievägen ger ur det livslånga lärandets perspektiv.
Med tanke på omvälvningarna i arbetslivet är kapaciteten för livslångt lärande den allra viktigaste färdigheten. FSF vill att alla ska ha möjlighet att tillägna sig förutsättningarna för livslångt lärande. För att uppnå detta måste olika utbildningsnivåer rikta sig mot de åtgärder som stärker det livslånga lärandet.
Man kan bekanta sig med FSF:s verktygslåda för livslångt lärande här (på finska):
https://syl.fi/wp-content/uploads/2017/09/SYL_Oppia_ika_kaikkki_vedos5_web-1.pdf
Maria Loima
FSF:s styrelsemedlem
