REFORMEN AV ANTAGNINGSSYSTEMET GYNNAR FORTFARANDE GYMNASISTER SOM SKRIVIT LAUDATUR

UKM visar just nu intresse för antagningen av studerande. Syftet är ofta att förkorta studietiderna och minska antalet sabbatsår. I FSF:s blogg har det tidigare skrivits om ämnet här.

FSF oroar sig för reformens snabba tidtabell. Vi har fått förfrågningar om saken från dem som planerar att ansöka till högskolor. De unga lever i ovisshet och är rädda för att de nya antagningssätten kommer att göra det svårare att komma in på högskolorna. FSF delar sin oro över att universitetets portar i framtiden endast kommer att öppnas för dem som skrivit laudatur med Tapio Määttä, direktör för rättsvetenskapliga institutionen vid Östra Finlands universitet (HS 16.8.).

Studentskrivningarna är ett tungt och stressframkallande prov. Detta uttrycker sig som utmattning bland studerandena. Bland dem som deltog i undersökningen Kun koulu loppuu (När skolan tar slut) hade 17 % av männen och 38 % av kvinnorna redan i februari beslutat sig för att ta ett sabbatsår. Enligt Statistikcentralens publikation 2015 jämnar skillnaderna mellan könen dock ut sig, eftersom 77 % av kvinnorna och 73 % av männen ansökte till högskoleutbildning.

Ofta beskylls högskolornas studerandeantagning för sabbatsåren, men särskilt i gymnasiet spelar de belastande studierna en tydligt mätbar roll. För en del är sabbatsåret efter gymnasiet ett beslut som blivit populärare bland studerande. När man lägger till de studerande som blir utmattade mitt under studerandeurvalen eller inte vill ta emot en annan studieplats än sitt första val till denna siffra stiger antalet nya studenter som lämnas utanför högskoleutbildningen till nästan 70 procent.

Vid gymnasiet har studierna och bedömningen en stark betoning på studentskrivningarna. Gymnasiernas ranking-listor och studerandenas kompetensnivå bedöms i stor utsträckning med hjälp av studentskrivningarna fastän det med tanke på studerandens lärande skulle vara befogat att följa med utvecklingen som sker under de tre åren, inte en enskild prestation. FSF oroar sig för att gymnasiets allmänbildande roll ska försvinna om det huvudsakliga syftet med att studera på gymnasiet är att ha framgång i studentskrivningarna. Även yrkesskolreformen hotas av att behörigheten till fortsatta studier smulas sönder om man inte satsar tillräckligt på att utveckla de allmänbildande studierna och betonar framgången under andra stadiet i de fortsatta studierna.

FSF anser att lämplighet är ett centralt begrepp i studerandeurvalen: det avser både lämplighet för branschen och för studierna. Inträdesprovsystemet kan dock förnyas, men FSF tycker att det är nödvändigt att bekanta sig med högskolesektorn för att trygga valet av rätt bransch.

Under Sipiläs regerings studiestödsnedskärningar minskade antalet studiestödsmånader med tio. Detta betyder att det är ödesdigert för studerandens försörjning att välja fel bransch: om man byter huvudämne tar stödmånaderna slut i mitten av studierna. När detta kombineras med kvoten för dem som börjar studera för första gången måste studerande avväga mycket noggrant om de ska ta emot en studieplats som erbjuds dem. Med en sådan helhet är det svårt att tänka sig att UKM:s mål att minska antalet sabbatsår någonsin kunde bli verklighet.

 

Jyri Lähdenmaa

FSF:s styrelsemedlem

  Tilaa SYL Blogi RSS-syötteenä >