Under coronapandemin diskuterades effekterna av distansstudier ganska ofta i medierna. De ungas erfarenheter under coronatiden behandlades vanligen framför allt ur perspektiven ensamhet, kompetens och välbefinnande. Universitetsstuderandenas situation väckte ett stort intresse, då vi identifierade att universitetsstudier inte enbart handlar om att lära sig substans inom det egna området. Under studierna mognar man, lär sig interaktiva färdigheter och nätverkar. Under åren 2020–2022 hotade en hel studerandegeneration bli utan de här erfarenheterna.
I början av hösten publicerades resultaten från undersökningen I spåren av distansstudierna. Resultaten bekräftar till stor del de uppfattningar som har uppstått om distansstudier under coronapandemin. Av respondenterna uppgav två tredjedelar att deras välbefinnande och studieförmåga försvagats. För många var stödet från universitetssamfundet alltför litet, och stödet från familjen, hobbyer och vänkretsen framhävdes. Inlärningen av färdigheter i växelverkan, framför allt av att fungera i en tvärvetenskaplig grupp, samt av nätverkande och framträdande, har blivit lidande under distansundervisningen. Av respondenterna oroade sig en fjärdedel även över ifall de färdigheter som den egna examen ger är tillräckliga i arbetslivet. Svaren var delade gällande huruvida distansstudierna var trevliga och meningsfulla.
Distansstudierna gjorde att många studeranden kom i kläm både fysiskt och psykiskt. Även om undervisningen som inte var bunden till tid och plats fick beröm i och med att den möjliggjorde en smidigare vardag var erfarenheten belastande för många. I fortsättningen ska distansundervisning utnyttjas på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt. Det är viktigt att tillhandahålla flexibla tillvägagångssätt, men utvecklingen av studerandenas interaktiva färdigheter ska säkerställas genom att lägga vikt vid närundervisning. Distansundervisning fungerar som ett komplement till närundervisningen. Det är också viktigt att erbjuda undervisningspersonalen möjligheter att utveckla sin digitala pedagogiska kompetens.
Studerandena var överbelastade redan innan coronatiden och universitetens handlednings- och stödtjänster har en betydande roll i att avhjälpa situationen. Projektfinansieringen för välbefinnande till högskolorna bör fortsätta även i framtiden. Med hjälp av denna kan universiteten utveckla sina egna stöd- och handledningstjänster på sitt eget sätt som passar deras arbetsformer. Dessutom ska handledningen av studerande sättas i skick: man måste kunna granska sina egna mål tillsammans med en handledande lärare minst en gång per år, och få tid till studiepsykologens mottagning inom en månad.
Senaste nedstängningen i Finland var ännu under det här året och även om vi åtminstone mentalt har övergått till världen efter corona är spåren efter distansstudierna ännu färska. Lyckligtvis satsades det på studerandenas välbefinnande redan under coronatiden, men nu när begränsningsåtgärderna ligger allt längre i det förflutna måste vi komma ihåg att det fortfarande behövs åtgärder.
