I våras beställde Finlands studentkårers förbund (FSF) en undersökning av Forskningsstiftelsen för studier och utbildning Otus. Undersökningen klarlägger för första gången varför studerande skaffar flera studierätter.  Fenomenet har erkänts redan tidigare, men orsakerna bakom det att studerande väljer flera studierätter har inte undersökts förut.

Resultaten visar (i motsats till den allmänna uppfattningen) att endast få av dem som söker en andra studierätt påverkas av en vilja att avsiktligt förlänga studietiden. Enligt undersökningen upplever studerande att förmånerna av en studentstatus är sekundära i det här avseendet.

I stället upplever studerande att det finns flera skäl för varför de skaffar en andra studierätt. De här skälen varierar beroende på skedet av studierna och studerandens livssituation. Bakom ligger ofta strukturella faktorer. Om vi vill ingripa i fenomenet borde vi då hellre ta itu med de här faktorerna än att skuldbelägga individen.

Ungefär hälften av studerandena skaffar en andra studierätt innan de avlägger sin första examen och under studietiden. Ofta ligger orsaken i att egna intressen förändras och i att de ”hittar sin grej”. Undersökningen visar att många som söker till första utbildningen inte upplever att de vet vad de vill göra när de blir stora. Det här är inte förvånande: det är svårt att finna sin egen väg utan att pröva på olika vägar.

Undersökningen visar att de studerande antingen inte upplever att existerande sätt att övergå till en annan studieplats fungerar eller så känner de inte till de här sätten tillräckligt bra. I flera fall skulle den studerande ha velat ansöka om förflyttning när hen bytte till ett annat utbildningsprogram eller en annan högskola, men det har varit säkrare och enklare att få en studieplats via den gemensamma ansökan.

Några studerande känner sig tvungna att skaffa en andra studierätt för att de inte tror att deras kompetens räcker eller för att de anser att det inte finns möjligheter att få arbete eller att göra karriär i deras bransch. Konkurrensen i arbetslivet upplevs som tuff, och särskilt de som är nästan färdiga med studierna känner att deras ställning är osäker.

Disposition av de faktorer som lett till flera än en studierätt.
Färgernas betydelse: blå – finna och utveckla egna intressen; violett – faktorer som anknyter till framtiden och arbetslivet; röd och gul – faktorer som anknyter till studierna, där röd bakgrund står för faktorer som mer direkt förhåller sig till studierna och gul bakgrund står för sekundära faktorer; grön – sociala faktorer; grå – allmänna faktorer som förhåller sig till livssituationen. 

I stället för att strängt försöka begränsa studierätterna borde vi koncentrera oss på att utveckla den nuvarande situationen och påverka orsakerna till att de studerande skaffar flera studierätter. En lösning skulle vara att underlätta kompletterande studier i andra högskolor, till exempel med hjälp av en gemensam plattform för högskolorna (filen på finska).

Det skulle också vara viktigt att satsa på studiehandledning och att tillhandahålla information i alla studieskeden: att ge en så realistisk bild som möjligt av studierna då de studerande söker till utbildningen samt att hjälpa de studerandena att uppfatta sitt kunnande och sin expertis då studierna börjar bli färdiga. Om vi satsar på de här områdena före högskolestudierna, under studietiden och när studierna är nästan färdiga, kan vi få bättre resultat både för högskolorna och för de studerandena själva.

Ibland påverkar livet hur komplicerad studievägen blir, och som vi vet är det omöjligt att förutspå ändringar i det personliga livet. Även den här undersökningen lyfter fram de sociala orsakerna. Vi kan stödja de som överväger om de tar emot en studieplats och göra det smidigare att röra sig mellan examen och högskola, men det här kräver insatser. Den föregående regeringens nedskärningar i utbildningen minskade universitetens resurser och gjorde det svårare att erbjuda de stödåtgärder och den handledning som studerande behöver.

I sista hand är det svårt att hitta den egna vägen i livet utan att överväga och försöka saker och ting. I nutidens effektivitetsbetonade studievärld finns det inte alltid tillräckligt med möjligheter för det. Därför lönar det sig att fråga om kraven vi sätter på unga studerande längre låter rimliga.

Källa: Monta opinto-oikeutta. Tutkimus useamman opinto-oikeuden hankkimiseen johtaneista syistä ja tekijöistä. Forskningsstiftelsen för studier och utbildning Otus, 6/2019.

Jani Kykkänen,

Utbildningspolitisk sakkunnig vid FSF