Sakkunniga inom högskolepolitik föreslår: nationellt samarbete mellan finländska högskolor

Vi undertecknade har varit väldigt involverade i beredningen av högskolevisionen som undervisnings- och kulturministeriet inledde på våren. På basis av diskussionerna verkar visionens mål i synnerhet bli höjningen av utbildningsnivån, utbildningssystemets flexibilitet, effektivare användning av resurser samt fler möjligheter till livslångt lärande.

”Vi föreslår att vi för att uppnå dessa utmärkta mål ska skapa en nationell plattformsbaserad verksamhetsmodell för de finländska högskolorna som är unik i hela världen, där studerandena flexibelt kan dra nytta av de olika högskolornas studiehelheter på nationell nivå, utan hänsyn till högskolegränser och geografiska begränsningar. Ett plattformsbaserat verksamhetssätt fungerar också bra för inlärning under karriären som kunskapshelheter som är mindre än examina, samt för att stärka utbildningsexporten till de internationella utbildningsmarknaderna. Dessutom stöder det målet att bevara högskoleutbildningens tillgänglighet runt i hela Finland”, säger Suvi Eriksson, som är utbildningspolitisk ombudsman vid Finlands Ekonomer.

I samband med beredningen av högskolevisionen har det antytts om en möjlighet till en ny högskolelag som skulle ersätta universitets- och yrkeshögskolelagarna. En ny lag skulle särskilt eftersträva olika slags sammanslutningar mellan universitet och yrkeshögskolor. Vi stöder inte denna lagreform. Vi vill också absolut hålla fast vid Finlands styrka i att erbjuda studerande både vetenskapligt inriktade och yrkesinriktade högskoleexamina. I stället för ett lagstiftningsprojekt behöver vi komma överens om nya, även digitala, verksamhetssätt och hur resurser ska allokeras för dessa.

”FSF understöder en modell där studerande har möjlighet att lära sig på ett mer omfattande sätt än nu inom hela utbildningssystemet. I festtal pratas det mycket om högskolesamarbete, men ofta genomförs det bara på lokal nivå. Ur studerandenas synvinkel är det inte vettigt att systemet endast är flexibelt inom ramen för enskilda projekt, till och med inom en och samma högskola – i synnerhet då det samtidigt pågår en stark utveckling mot profilering av högskolorna. De profilerade högskolorna måste utföra verkligt samarbete för att studerandenas valmöjligheter inte ska inskränkas”, betonar Niina Jurva, koordinator för samhällelig påverkan på Finlands studentkårers förbund.

Uppkomsten av denna typ av verksamhetsmodell förutsätter framför allt en förändring i hur resurser fördelas. Högskolornas nuvarande finansieringsmodeller uppmuntrar främst till att tävla om allt.

”I fortsättningen borde fördelningen av pengar starkt uppmuntra högskolorna till att även erbjuda undervisning till andra än den egna högskolans examensstuderande. Sådana verksamhetsmodeller finns redan, exempelvis FITech-samarbetsuniversitetet inom teknologi, e-studier i affärsverksamhet inom ekonomi, och yrkeshögskolornas eAMK-projekt. Dessa projekt är en god utgångspunkt för ett nytt, plattformsbaserat verksamhetssätt, men efter projektperioden beror deras fortsättningsmöjligheter på hur verksamhetssättet beaktas i fördelningen av pengar”, påpekar Piritta Jokelainen, som är högskolepolitisk sakkunnig på Högskoleutbildade samhällsvetare.

De undertecknade betonar att det inte är fråga om en färdig modell, utan mer ett inlägg i diskussionen om högskolevisionen. ”Vi vill utmana högskolornas aktörer och intressentgrupper till en diskussion om möjligheterna med en sådan modell samt den finansiering och annan styrning som kan stöda den.”

”På den globala utbildningsmarknaden är Finland en liten aktör, men tillsammans kan vi bli större om vi kan se våra resurser som en helhet. Verksamhetssättet Finlands högskola vore en högskolevision som baserar sig på effektiv användning av resurser, och därför skulle det vara en fördel både för våra studerande och för Finlands konkurrenskraft”, sammanfattar de undertecknade.

 

Ytterligare information:

 

Suvi Eriksson, utbildningspolitisk ombudsman, Finlands Ekonomer, 040 848 8935, @SuviEriksson

Niina Jurva, koordinator för samhällelig påverkan, Finlands studentkårers förbund, 041 515 2230, @NiinaJurva

Piritta Jokelainen, högskole- och samhällspolitisk sakkunnig, Högskoleutbildade samhällsvetare, 010 231 0358, @PirittaJ