Utbildning är den bästa coronastimulansen. Därför ska regeringen vid den kommande halvtidsöversynen verkligen försöka lösa utmaningarna som högskolestuderande ställs inför och kompensera underskottet i universitetens basfinansiering.
FSF har betonat upprepade gånger att högre utbildningen är det bästa byggnadsföremålet för coronastimulansen. Och jag menar inte att Finland ska bygga nya fysiska universitetsbyggnader, utan att nu är den rätta stunden att satsa på utbildning. Under de senaste tio åren har nedskärningarna som drabbat universiteten skapat en spricka i universitetens grunder, en som ännu ingen lyckats fixa. Hittills har regeringens finansieringsbyggare opererat med en tejprulle i handen, även om det som behövs är en rejäl kärra kraftig cement.
Visserligen har den nuvarande regeringen satsat på utbildning (tack för det!), men problemet är satsningarnas nivå. Till exempel var beslutet att indexbinda universitetens finansiering utmärkt, men det borde inte ses som en investering, eftersom syftet med indexet är att möjliggöra den normala verksamheten. Till de ökningar av startplatser som fastställdes i fjol riktades 6 000 euro per startplats, vilket är dock relativt talat alldeles för lite för att erbjuda utbildning av god kvalitet. Universiteten har uppskattat att en hållbar finansiering av nybörjarplatser innebär minst 10 000 euro per startplats. Ökningen av reservationsanslag är både en oklar och en oförutsebar metod för att kompensera finansieringsunderskottet. Fyrtio miljoner mer i basfinansieringen var närmast hälften av en livboj till den drunknande universitetsinstitutionen.
Grundlagsutskottet har konstaterat att staten ansvarar för de ekonomiska resurser som behövs för universitetens lagstadgade uppgifter, och att finansieringsansvaret realiseras i form av basfinansiering till universiteten. Om du lyssnar noga kan du höra hela universitetsfältet ropa att basfinansieringen inte är på en adekvat nivå. Då uppstår oundvikligen frågan: har regeringens finansieringsbyggare blivit döva på bygget, eller har de tappat bort sina verktyg?
Ingen fara om verktygen har tappats bort, eftersom vi studerande har lösningen!
FSF:s händiga reparationssats för utbildning har just de rätta verktygen för även den här situationen. Ett välfungerande verktyg för att täcka universitetens ökade beständiga resursbehov som orsakats av det ökade antalet nybörjarplatser och nya uppgifter kring till exempel kontinuerligt lärande och att utveckla plattformsmodellen är att öka de årliga anslagen med minst hundra miljoner euro.
Nu är det bara att kavla upp ärmarna och sätta i gång! Jag rekommenderar också att du bekantar dig med de övriga verktygen i FSF:s reparationssats: FSF:s mål inför halvtidsöversynen.
Ville Jäppinen
Styrelsemedlem