Resultaten av den nyligen publicerade Eurostudent 9-studerandeundersökningen ger en oroväckande bild av de finländska högskolestudierna. Samtidigt som utkomstsvårigheterna fördjupas, mår allt fler dåligt och studierna fördröjs. Kraftlöshet är vanligt och studieförmågan är prövad för många.

Resultaten understryker behovet av att snabbt korrigera de studerandes försämrade utkomst och satsa på stödtjänster. Utbildningsnivån kan inte höjas utan att trygga de studerandes förutsättningar att klara sig och avancera i sina studier.

Utkomstsvårigheterna fördjupas

Enligt Eurostudentundersökningen har över hälften av högskolestuderandena åtminstone i viss mån utkomstsvårigheter och nästan var tredje uppgav att de upplever stora eller mycket stora ekonomiska svårigheter.

Problemen är inte längre begränsade endast till dem som har det allra sämst ställt, utan ekonomiska svårigheter har sedan 2022 blivit vanligare även för arbetande studerande. Enbart arbete vid sidan av studierna räcker alltså inte längre till för att kompensera otillräckligheterna i förmånssystemet.

Studiestödet och dess lånebetoning styr de studerande till skuldsättning. Studerande lyfter studielån för nödvändiga utgifter i vardagen, beredskap för överraskande utgifter samt på grund av otillräckliga förvärvsinkomster. När finansieringen av livet under studietiden bygger på skuldsättning kan många fundera på om de överhuvudtaget har råd att studera.

Samtidigt arbetar allt fler studerande och det blir mindre tid över för studier. Arbete har blivit den klart viktigaste faktorn som fördröjer studierna.

I bästa fall väljer den studerande själv att arbeta, vilket stöder utvecklingen av expertis och främjar senare sysselsättning. Enligt Eurostudent arbetar cirka hälften av de studerande inom en bransch som motsvarar deras utbildning och en femtedel arbetar med expertuppgifter. Samtidigt är det dock klart att det för allt fler har blivit en ekonomisk nödvändighet att arbeta, vilket snarare begränsar än kompletterar studierna.

Studieförmågan prövad för många

Enligt Eurostudent har till och med hälften av studerandena problem med psykisk ohälsa, funktionshinder eller sjukdomar. Det bristande välmåendet är också oskiljaktigt kopplat till utkomstfrågorna. Enligt Eurostudent rapporterade 80 procent av de studerande som upplevde utkomstsvårigheter att deras psykiska hälsa lider. Samtidigt uppgav cirka 40 procent av dem som upplevt utkomstproblem att utexamineringen fördröjs.

Utöver psykiska problem och utkomstproblem utmanas studierna också i större utsträckning av bristande kraftresurser och studiefärdigheter. Utöver arbete och utkomstproblem fördröjs studierna mest av att studierna är arbetsdryga eller krävande, utmaningar med studiemotivationen, hälsoskäl samt problem med undervisningsarrangemangen. Till och med en tredjedel av de studerande har partiell studieförmåga.

Det behövs satsningar på utkomst och stöd till studerande

Högskoleutbildningens mål att höja utbildningsnivån till 60 procent före 2040 förutsätter att de studerandes utkomst tryggas förutsägbart och i tillräcklig utsträckning. Samtidigt bör de studerandes möjlighet att få stöd för studierna genom hela studievägen tryggas.

De växande utmaningarna med den psykiska hälsan och kraftresurserna förutsätter tillräckligt stöd i ett tillräckligt tidigt skede. Vi har därför föreslagit ett pilotprojekt utifrån modellen för stöd för lärande på högskolenivå, där man skulle utveckla och testa gemensamma stödformer som lämpar sig för högskolan, såsom specialundervisning. Det behövs stöd som beaktar behoven hos olika och allt mångsidigare studerandegrupper.

Dessutom måste studiestödets bostadstillägg bindas till index, så att de studerandes utkomst inte försämras ytterligare när levnadskostnaderna stiger. Stödsystemet måste granskas i sin helhet, så att den studerande inte behöver välja mellan utkomst, välbefinnande och framsteg i studierna. Annars blir målsättningen att höja utbildningsnivån inte mer än rader på ett papper.

Mer information:

Sonja Naalisvaara
Socialpolitisk sakkunnig
040 687 6353
sonja.naalisvaara@syl.fi

Oona Vehmas
Utbildningspolitisk sakkunnig
041 515 2231
oona.vehmas@syl.fi