Det ser ut att regeringen i sin iver att stärka sysselsättningssiffrorna på kort sikt har glömt bort den långsiktiga utvecklingen av Finlands kompetensnivå.
Vad hände med det kontinuerliga lärandet? Den politiska debatten vimlar fortfarande av begrepp som teknisk utveckling, förändring av näringsstrukturen och brist på kompetent arbetskraft. Mot bakgrund av dessa utmaningar råder det ingen tvekan om att det blivit allt nödvändigare med kompetensutveckling och karriärbyte. Enligt undervisnings- och kulturministeriet förväntas upp till en halv miljon personer behöva omskolning eller omfattande vidareutbildning under de närmaste åren.
Under den föregående regeringsperioden genomfördes en parlamentarisk reform av kontinuerligt lärande i syfte att skapa en gemensam vision som sträcker sig över regeringsperioderna för hur kontinuerligt lärande bör förnyas under 2020-talet. Trots det betydande arbete som gjordes konstaterades det i slutrapporten om reformen att genomförandet av de långsiktiga målen skulle kräva ytterligare åtgärder av nästa regering. I rapporten nämns vissa nödvändiga åtgärder, så som en ökning av finansieringsnivån för Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning och genomförandet av högskolornas strategi för kontinuerligt lärande. Intressentgrupperna som intervjuades för slutrapporten ansåg också att det var ett misslyckande att reformen inte innehöll någon diskussion om vem som skulle bära ansvaret för finansieringen av det kontinuerliga lärandet.
Hur kommer regeringen Orpo då att svara på dessa utmaningar? Genast i början av regeringsperioden ställde regeringen målet att avskaffa vuxenutbildningsstödet, ett stöd som gör det möjligt för över 30 000 personer i arbetsför ålder att byta bransch och uppdatera sin kompetens. För närvarande finns det ingen garanti för att ett ersättande system skulle införas. Därtill planerar regeringen att rikta en ännu större andel av nybörjarplatserna till förstagångssökande, vilket oundvikligen kommer att minska möjligheterna till karriärbyte ytterligare.
FSF tar det för givet att befolkningen i arbetsför ålder inte kan hänvisas till tjänster för kontinuerligt lärande enbart genom att stänga dörrar till examensutbildning. För det första kan en andra examen i vissa fall vara nödvändig för att byta bransch. För det andra är det meningslöst att hoppas att utbildningsefterfrågan inte skulle riktas mot examensutbildningar så länge det inte finns några bra alternativ.
Regeringen måste därför rikta sin uppmärksamhet på kontinuerligt lärande, utöver de åtgärder som redan förbereds. Detta innebär att regeringen förbinder sig till högskolornas projekt Digivision 2030, utvecklandet av mindre studiehelheter och genomförandet av högskolornas strategi för kontinuerligt lärande. Vi måste också fortfarande lösa vissa grundläggande utmaningar, så som det ekonomiska ansvaret för kontinuerligt lärande.
Själv hoppas jag att regeringen tar utvecklingen av kontinuerligt lärande på allvar och också avsätter de resurser som behövs för det. Då behöver vi inte förbli sysslolösa när AI har tagit över våra jobb.
