Ett bättre studieliv med hjälp av medkänsla!

I dag uppmärksammar vi dagen för psykisk hälsa bland studerande. Syftet med dagen är att väcka diskussion om psykisk hälsa bland studerande. Årets tema är medkänsla och nedan berättar jag hur var och en av oss kan använda medkänsla för att förbättra vårt välbefinnande. Men vi tar de dåliga nyheterna först.

Psykiska ohälsa bland studerande har ökat under hela 2000-talet.

Fler än en tredjedel av studerande upplever psykiska symptom minst en gång i veckan och endast 66 procent av studerandena upplever att deras psykiska välbefinnande är bra eller mycket bra. Många av problemen är kopplade till stress eller en känsla av otillräcklighet. Allt fler upplever att deras arbetsmängd är för stor. De bekymrar sig över såväl sina studier och sin ekonomi som också sina möjligheter att i framtiden få jobb.

I ljuset av de här ganska dystra resultaten kan vi fråga oss varför temat för den första dagen för psykisk hälsa bland studerande är just medkänsla. Nej – vi tror inte att medkänsla kan lösa alla ovannämnda problem. Studentrörelsen har som mål att kontinuerligt arbeta för frågor som har en inverkan på studerandenas psykiska hälsa, till exempel studier och studiehandledning, tjänster för studerande samt tillgången till SHVS och offentliga mentalvårdstjänster.

Medkänsla och empati är ändå inte något onödigt. Frågor om medkänsla – både mot sig själv och mot andra – är viktiga när det handlar om psykisk hälsa. Ett medkännande beteende är kopplat till bättre hälsa och sinnesstämning samt mindre stress och ångest. Styrkan i medkänslan ligger i att vem som helst kan utöva den. Genom små vardagliga gärningar kan vi förbättra vårt eget och andras välbefinnande.

 

Här följer tre sätt på vilka medkänsla kan förbättra livet för studerande:

 

  1. Självmedkänsla

Ett av de bästa råden jag någonsin fått var: Iaktta din egen interna röst när du upplever att du misslyckats. Fundera på om du någonsin skulle tala till en vän på samma sätt som du talar till dig själv.

Studerandenas känsla av otillräcklighet har ökat. Många av oss kräver mycket av oss själva och beskyller oss själva i elak ton när arbetet inte går perfekt. Att fortsätta klandra sig själv kan leda till perfektionism och till att en binder sitt egenvärde till sina prestationer.

Forskning stöder uppfattningen att medkänsla med sig själv leder till bättre prestationer, minskar stress och ger oss mod att ta oss an utmaningar. Börja alltså observera hur du talar till dig själv i olika situationer. Om du märker att du mentalt slår eller skäller på dig själv, tänk i stället på vad en god vän skulle säga i samma situation. Det går inte att ändra sin interna röst på ett ögonblick, men genom att bli medveten om hur viktig den är kan du hjälpa dig själv att skapa ett bättre förhållande till dig själv och ditt arbete.

 

  1. Medkänsla i vardagen

Hur vi förhåller oss till människor omkring oss och hur de förhåller sig till oss har en enorm betydelse för vårt psykiska välbefinnande.  Stöd från närstående också är kopplat till studieframgång. Ofta består medkänsla av rätt så vardagliga gärningar.

Utmana dig själv att agera med medkänsla, också gentemot människor du inte känner. Fråga andra hur de har det och försök att verkligen ha empati med deras upplevelser. Människor mår bättre av att bli hörda, och någon annans synvinkel ger också ett nytt perspektiv på det egna livet.

Synliggör dina egna misslyckanden och svaga stunder. Det ökar öppenheten och minskar människors känsla av att de är ensamma med sina problem. Var inte rädd att erbjuda och be om hjälp!

Medkänsla kan också vara kopplad till positiva känslor. När du delar någon annans glädje och entusiasm visar att du värdesätter hens känslor. Samtidigt ger det er båda positiv energi. Var inte rädd för att berömma andra för vardagliga prestationer och goda gärningar, och dela med dig av positiva känslor.

 

  1. En medkännande gemenskap stöder sina medlemmar

De flesta studerandena upplever att de är en del av sin studiegemenskap. Den här känslan har blivit vanligare under de senaste åren. Därför är det jätteviktigt att vi skapar studiegemenskaper som uppmuntrar till medkänsla. Forskning visar att en kultur av medkänsla förbättrar gruppens funktionalitet och ökar belåtenheten.

I en empatisk gemenskap känner vi oss trygga och att vi kan vara oss sig själva. Omgiven av medkänsla vågar vi vara öppna om egna styrkor och svagheter. I studentorganisationer kan det ta sig uttryck till exempel i att organisationen erbjuder mångsidig verksamhet som mycket olika slags människor kan delta i.

 

En medkännande gemenskap värderar inte sina medlemmar enligt deras prestationer. Alltför ofta idealiserar studentorganisationer prestationer, till och med sjuklig brådska och stress. Om någon stoltserar med hur stressigt och tungt hens liv är kan du artigt och förstående göra det klart för hen att det inte är en önskvärd situation och erbjuda personen ditt stöd för att reda ut saker och ting.

En empatisk gemenskap uppmuntrar till hjälpsamhet och ger sina medlemmar utrymme att försöka och misslyckas. Det här stöder uppkomsten av nya idéer och tillvägagångssätt. Samtidigt ger det individer en känsla av att gruppen verkligen uppmuntrar och stöder hen.

Du kan genast börja utveckla din medkänsla genom att delta i utmaningen på sociala medier i samband med dagen för psykisk hälsa bland studerande. Fundera på vilken god gärning du kunde göra för dig själv eller någon annan i dag. På vilka sätt kan du visa medkänsla för dig själv eller andra? Det kan vara en alldeles liten eller en lite större gärning – en trevlig stund som du delar med dig själv och/eller någon annan. Ta ett foto eller filma och dela på Instagram med hashtaggarna #myötätunnostahyvinvointia och #opiskelijoidenmielenterveyspäivä.

 

Ada Saarinen

  Tilaa SYL Blogi RSS-syötteenä >