Studerandes flera studierätter: hur man förvandlar resultaten till bättre livslångt lärande?

En ny undersökning av FSF och Forskningsstiftelsen för studier och utbildning Otus belyser orsakerna till att studerande skaffar flera studierätter. Undersökningen heter Monta opinto-oikeutta – Tutkimus useamman opinto-oikeuden hankkimiseen johtaneista syistä ja tekijöistä (Flera studierätter – En undersökning om orsaker och faktorer bakom att skaffa flera studierätter).

I det tidigare blogginlägget fördjupade vi oss i den nyaste forskningen om studerande som har flera än en studierätt. Vi kan dela in orsakerna bakom flera studierätter i olika skeden av studierna: i ansökningsskedet, under studietiden, när studierna är nästan färdiga och när studerande slutfört sina studier. I det här blogginlägget föreslår vår utbildningspolitisk sakkunnig, Ainomaija Rajoo, några lösningar.

 

Varje år blir tusentals sökande utan högskoleplats. Därför ställer vi oss lätt negativa till överlappande studierätter. I själva verket är orsakerna till flera studierätter en komplicerad härva som påverkas av flera faktorer. Några studerande skaffar en andra studierätt eftersom de inte tidigare blev valda till det första ansökningsalternativet. I ljuset av detta skulle den effektivaste lösningen vara att minska anhopningen av sökande genom att öka antalet nybörjarplatser.

Vanligtvis skaffar studerande en andra studierätt redan under studietiden. De vanligaste orsakerna är att studerandes intressen förändras och att de ”hittar sin grej” när de sätter sig in i högskolestudierna och förstår mer om olika branscher. Då väljer en del av studerandena hellre huvudämnesantagning än intern ansökan om överflyttning vid högskolan eftersom de anser att huvudämnesantagningen är en mer fungerande metod. FSF har flera gånger framhållit betydelsen av smidiga överflyttningsvägar som ger studerande möjlighet att hitta sin egen bransch och som minskar antalet överlappande examina.

Det är intressant att de studerande som ansåg problem med överflyttningsvägarna vara väsentliga värdesatte ett bredare kursutbud högt oftare än andra deltagare i undersökningen. Som lösning till detta har FSF, tillsammans med Finlands Ekonomer och Högskoleutbildade samhällsvetare, föreslagit en plattformsmodell. Att utveckla en plattformsmodell nämns också i Antti Rinnes regeringsprogram. En gemensam digital plattform för högskolorna skulle ge studerande och livslånga inlärare möjlighet att välja kurser bland det breda utbudet vid olika högskolor.

Kontakter till arbetslivet blir viktigare för dem som är nästan färdiga med studierna. Studerande skaffar en andra studierätt eftersom de upplever att de inte får arbete med sin kompetens. Statistiken visar att en högskoleexamen är hårdvaluta på arbetsmarknaden och att det lönar sig att utbilda sig. Därför är det viktigt att vidareutveckla karriär- och rekryteringstjänster så att allt fler studerande får den hjälp de behöver när de kommer ut i arbetslivet.

Människor återvänder till studier också från arbetslivet när de vill ta en ny riktning i karriären. En ny examen kan vara en bra lösning för många, men i vissa fall kan det vara ett bättre alternativ att avlägga en mindre studiehelhet än en hel ny examen. Här hjälper regeringens pågående reform av livslångt lärande. Även öppna universitet kan erbjuda lämpliga möjligheter att komplettera och bredda sin kompetens. 

Allas rätt att utbilda sig skyddas i Finlands grundlag. Utbildning har ett egenvärde som vi måste värna om. Dagens arbetsliv uppmuntrar oss också till det eftersom där krävs allt mångsidigare kompetens och förmåga att lära nytt. Då är det inte en vettig lösning att göra det svårare att utbilda sig genom att en andra examen blir avgiftsbelagd, en idé som ibland föreslås. Ett vettigare och effektivare sätt är att undanröja existerande hinder så att allt fler studerande kan hitta sin egen väg, om än flera gånger – i det livslånga lärandets anda. 

Ainomaija Rajoo

Utbildningspolitisk sakkunnig på FSF

 

  Tilaa SYL Blogi RSS-syötteenä >