Möjligheterna till högre utbildning har försämrats i Finland under flera år. Skärpta villkor för förmåner har skapat osäkerhet kring försörjningen och finansieringen av utbildningen har också blivit allt stramare. Finlands studentkårers förbund (FSF) kräver rättvisa mellan generationerna i högskoleutbildningen.

I framtiden kommer den yngre generationen att ställas inför stora samhällsutmaningar, såsom att bekämpa klimatkrisen och lösa problemen som orsakas av obalansen i försörjningskvoten. Det är viktigt att se till att dessa problem löses av en intakt generation med den kompetens och de mentala förutsättningar som utbildning erbjuder för att kunna möta stora utmaningar. Finland behöver fler yrkeskunniga människor, och höjningen av utbildningsnivån är avgörande för Finlands framtid. Därför är det viktigt att satsa på utbildning.

Många olika beslut har inte bara satt press på studerande utan även på högskolorna. Universitetens finansieringsindex har varit frysta, vilket har lett till ett kroniskt finansieringsunderskott. Detta återspeglas till exempel i kvaliteten på de stöd- och vägledningstjänster som erbjuds de studerande. Antalet nybörjarplatser ökas med otillräcklig och projektbaserad finansiering, vilket inte är hållbart ur ett strukturellt perspektiv. Beslut inom högskolepolitiken har betonat effektivitet på bekostnad av en övergripande utbildning, och det finns en önskan att begränsa studierna genom olika avgifter.

”Beslutsfattarna är i tanken fast beslutna att höja utbildningsnivån, men är inte beredda att göra de investeringar som krävs. Inte heller ser man utkomstens samband med resultaten. Om det fortsätter så här kommer en utsliten generation ut i arbetslivet utan de kunskaper och färdigheter som behövs”, betonar Akseli Tiitta, FSF:s nyvalda ordförande.

Utbildningspolitiska mål behöver stödjas av socialpolitiska åtgärder. Studerande måste ägna mindre tid åt studier och mer tid åt arbete på grund av sina låga inkomster. Enligt Eurostudent-utredningen har den tid som ägnas åt studier minskat med 6,1 timmar och den tid som ägnas åt arbete har ökat med 2,8 timmar sedan nedskärningarna i studiepenningen år 2017. Sett över lång tid har man efter år 1992 låtit bli att göra indexhöjningar som motsvarar 163 euro när det gäller studiepenningen.

För att kunna bidra till att höja utbildningsnivån i Finland behöver studerande stöd i stället för en ökad lånebörda. Studerande är snart mer skuldsatta än någonsin, till och med mer skuldsatta än under kasinoekonomins årtionde på 1980-talet. I denna situation behöver både den studerandes plånbok och den högre utbildningen stöd. Frysningen av indexhöjningen av studiepenningen är ytterligare ett hål i den studerandes redan tunna plånbok.

”Vi studerande förstår vårt ansvar för vår planet och vårt hemland. För att vi ska kunna bära ansvaret för dessa behöver vi en ordentlig utbildning och ett intakt psyke. Vi kräver att utbildningsfinansieringen höjs till en nivå som stöder och säkerställer en hållbar framtid för oss alla”, avslutar Tiitta.

Mer information:

Lotta Leinonen
Ordförande
044 906 5004
lotta.leinonen@syl.fi

Roope Tukia
Generalsekreterare
0451354314
roope.tukia@syl.fi