Vad ska man riktigt tänka om utvidgningen av utbildningsansvaren?

I går offentliggjorde undervisnings- och kulturministeriet under ledning av minister Antti Kurvinen sitt förslag till ny fördelning av universitetens och yrkeshögskolornas utbildningsansvar. Nyheten har väckt både positiva reaktioner och kritiska uttalanden. Högskolorna själva har varit entusiastiska över sina nya ansvar. Samtidigt ställs bekymrade frågor om finansieringen och utbildningens kvalitet. Vi får inte glömma att utbildningspolitik alltid handlar om politik. Därför finns det olika åsikter.

Många har uttryckt sin oro över utbildningens resurser. Vi kan se att de nya utbildningsansvaren ökar universitetens uppgifter, men någon ny finansiering har inte anvisats. Oron har fog så till vida att den nuvarande regeringens utbildningspolitik alldeles klart siktar på att utvidga utbildningen samtidigt som det varit svårt att hitta tillräcklig finansiering. När nya uppgifter tillförs men den totala finansieringen inte ökar är resultatet en allt hårdare konkurrens om resurserna. Universitetens finansiering är hårt pressad redan i dagens läge, och där finns ingenting extra att ta bort efter de nedskärningar som Sipiläs regering gjorde inom utbildningen. FSF har upprepade gånger efterlyst tillräckliga resurser för de nya nybörjarplatserna.

Frågan om utbildningsansvar handlar i första hand om universitetens autonomi. En bakgrundsfaktor som påverkar ansökningarna om utbildningsansvar är efterfrågan på arbetskraft och prognoserna om nya kompetensbehov i universitetens regioner. De nuvarande ökningarna av utbildningsansvaren görs med regionernas och näringslivets starka stöd. Syftet med denna ansökningsomgång var att utreda de ackumulerade behoven i fråga om utbildningsansvaren. Tydligen fanns det (och finns fortfarande) sådana behov innan utbildningsansvarssystemet förnyades som en del av högskolornas program för hållbar tillväxt, i vilket även FSF medverkade.

Det är universiteten som själva lämnar framställan om nya utbildningsansvar till Undervisnings- och kulturministeriet. Alla nya ansvar beviljas inte, trots ansökningarna, om inte villkoren uppfylls. Inte heller tidigare har extra stimulanspengar varit ett inslag i processen, avvikande till exempel från de tidigare engångsökningar av antalet nybörjarplatser som Kurvinen fattat beslut om. I förslagen om utbildningsansvar gäller det inte bara att redogöra för förutsättningarna att genomföra verksamheten, dvs. utbildningen och forskningen, utan även för tilldelningen av resurser till dem, och UKM utvärderar även den. De nya utbildningsansvaren finansieras på sedvanligt sätt via universitetens basfinansiering och i enlighet med finansieringsmodellen.

Därför ska vi vända blicken mot universiteten och mot basfinansieringens nivå. Det finns fördelar med Kurvinens utvidgande utbildningspolitik, förutsatt att en tillräcklig basfinansiering säkerställs. Det behövs dock satsningar så att utbildningsnivån i Finland kan höjas till målnivån och så att en hög kvalitet inom utbildningen kan tryggas. Och vad gäller universitetens basfinansiering så är det viktigt att aktivt tala om den redan nu, eftersom det inte är långt kvar till riksdagsvalet.

 

Jani Kykkänen

Utbildningspolitisk sakkunnig (högskolornas finansiering och högskolornas strukturella utveckling)

041 515 2230

jani.kykkanen@syl.fi

 

Heidi Rättyä

Utbildningspolitisk sakkunnig (utbildningskvalitet, studiefrågor, arbetsliv)

041 515 2231

heidi.rattya@syl.fi

Nyaste publikationer

Se mer
SYL contact us SYL logo
Har du frågor? Kontakta oss!
Vi är experter på studentliv och står till din tjänst. Vi svarar gärna på alla aktuella frågor som gäller studerande och högre utbildning.