Plattformsmodellen för ”Finlands högskola” är inte ett Virtualuniversitet 2.0 – men vad är den då?

I höstas förde vi fram tanken om en plattformsmodell för högskolorna i Finland (på finska) som ett svar på den vision för den högre utbildningen som UKM beredde. Vår målsättning var att särskilt bemöta utmaningarna kring flexibelt lärande, livslångt lärande och en utvidgad högre utbildning. Alla de här temana ingår i kärnan av den färdiga visionen. Idéen har brett tagits emot positivt och vi har fått bra kommentarer och sparring om den. Tack för dem!

Kolla den här korta videon, så får du på mindre än en minut klart för dig vad vi menar med en plattformsmodell som helhet.

I det här skedet av diskussionen om visionen för den högre utbildningen är det viktigt att komma ihåg att med ”plattform” avser vi egentligen inte något specifikt system, någon särskild digital lärplattform eller tung infrastruktur. Snarare föreslår vi ett sätt att se alla högskolor i Finland som en plattform för den studerande, där hen mycket friare än för närvarande kan ta del av olika högskolors utbud av studier. Avsikten är att vidare, mer flexibelt och mer effektivt kunna sprida det goda som kommer av högre utbildning. Det handlar absolut inte enbart om studier på nätet och inte heller en återuppståndelse av det fruktade Virtuella universitetet, utan om att förändra tillvägagångssätten i allt lärande.

Målet med plattformsmodellen är att göra det möjligt och vettigt för högskolorna att öppna upp sitt utbud av studier även för andra än sina egna examensstuderande samt ordna undervisning i samarbete med andra högskolor. Vi ser en massa möjligheter i det att högskolorna tillsammans kunde skapa exempelvis branschspecifika eller multidisciplinära kompetenshelheter som det inte skulle löna sig för varje högskola för sig att skapa. Samarbete gör det möjligt att reagera snabbare än för närvarande på till exempel förändringar i kunskapsbehoven, så som det tekniska samarbetsuniversitetet FITech gör redan nu.

Samarbeten som de som vi nämnt ovan förverkligas i dagens läge närmast med hjälp av projektfinansiering. Om finansieringslogiken skulle stöda nya sätt att arrangera utbildning skulle det i framtiden inte behöva vara så. För att komma till en plattformsliknande modell måste vi alltså särskilt se på logiken som styr hur högskolorna får pengar. I fråga om det här skulle vi vilja höra mer om vad högskolegemenskapen och experter anser – dela modigt med dig av dina tankar!

  • Borde studiepoängen utgöra kärnan i effektivitetsindikatorerna för finansieringsmodellen för högskolorna? Vi anser att högskolorna borde få finansiering för alla de studiepoäng som avläggs vid en högskola, oberoende av vid vilken högskola den studerande är inskriven.
  • Skulle de studiepoäng som studerande inom livslångt lärande avlägger vara av samma vikt för finansieringen som de som grundexamenstuderande avlägger? Vi anser att det vore bra att uppmuntra högskolorna att delta i att möjliggöra kontinuerligt lärande för en allt bredare skara människor.

Vi fortsätter gärna diskussionen på Twitter under hashtaggen #korkeakouluvisio (#högskolevisionen). Undervisnings- och kulturministeriet har öppnat en brainstorming på webben om hur högskolevisionen ska verkställas. Till den väntas en massa svar, så vi uppmuntrar er att delta och samtidigt fundera på olika alternativ för att förverkliga plattformsmodellen.

 

Mer information:

Niina Jurva, FSF, tf. 041 515 2230

Piritta Jokelainen, Högskoleutbildade samhällsvetare r.f., tf. 010 231 0358

Suvi Eriksson, Finlands Ekonomers,  tf. 040 848 8935

  Tilaa SYL Blogi RSS-syötteenä >