I augusti 2021 var situationen i Afghanistan bland huvudnyheterna även i Finland. De västerländska trupperna hade inte ens helt lämnat landet när extremistgruppen Taliban tog makten. Liksom de andra västerländerna beslutade Finland att evakuera sina medborgare och en del av afghanerna som hade arbetat för Finland.

Evakueringarna fick exceptionellt stor medieuppmärksamhet. De överskuggades dock av det faktum att vid sidan av personerna på evakueringslistorna blir många fler människor utsatta för förföljelse. Till exempel de afghaner vars familjemedlemmar har fått internationellt skydd av Finland eller något annat västland behöver ofta skydd själva. Familjeåterföreningen är en möjlighet för att få dem i säkerhet. Finland har dock gjort familjeåterföreningen riktigt svårt, särskilt vad gäller personer som har den allra svagaste positionen.

Omfattningen av kränkningarna av mänskliga rättigheter och förföljelser samt den allt svagare säkerhetssituationen i Afghanistan har känts till i åratal. Det är således helt ofattbart att Finland fortfarande i juni avvisade till Afghanistan personer som fått ett negativt beslut för asylsökande. Migrationsverket gav kännedom om negativa beslut för afghanska asylsökande så sent som i augusti. Även de vars behov av internationellt skydd har erkänts har ofta fått beslutet först efter att ha överklagat beslutet i åratal eller efter en ny ansökan. Det här har orsakat att möjligheten att ens försöka att ansöka om familjeåterförening har försenats med flera år. Å andra sidan är det omöjligt för somliga att ens ansöka på grund av hinder som orsakas av den finska lagstiftningen: till exempel vad gäller afghaner kräver ansökan två dyra och besvärliga resor till New Delhi till Finlands ambassad i Indien. På grund av coronaviruspandemin har inlämning av ansökningar praktiskt taget legat på is i redan över ett och ett halvt år.

Talibanernas maktövertagande förvärrade afghanfamiljers nödläge – men ökade också medvetenheten om situationen bland beslutfattare här i Finland, åtminstone för ett ögonblick. Under de sista tio åren har familjeåterföreningen försvårats både vad gäller lagstiftning och beslutspraxis, även om rätten att leva ett familjeliv grundar sig på internationella konventioner om mänskliga rättigheter.

Flyktingrådgivningen och andra flyktingorganisationer har redan länge krävt att familjeåterföreningen underlättas. Just nu behandlar Inrikesministeriet ett lagprojekt som skulle återkalla en del av de nyaste åtstramningarna. Med tanke på afghaner håller Utrikesministeriet på att undersöka möjligheter att organisera ambulerande konsulärtjänster i Afghanistans grannländer för att ansökare kan slippa absurda resor till Indien. Det finns dock skäl att fråga varför åtgärder för att underlätta familjeåterförening inte har genomförts redan tidigare, eftersom situationen har varit svår för de här familjerna redan väldigt länge.

Flyktingrådgivningen har fortsatt arbetet för att försvara asylsökandenas och flyktingarnas rättigheter oavsett de ändringar i asylsökandenas juridiska rådgivning fem år sedan som ledde till att vår finansieringsbas kollapsade. Organisationens fortsatta arbete hänger ständigt på ett hår på grund av verksamhetens förlustbringande natur. Utan Flyktingrådgivningen skulle tusentals enstaka människor årligen lämnas utan juridisk rådgivning eller rättsligt stöd och det starka påverkansarbetet som baserar sig på våra juristers specialkunnande och som tryggar deras rätter på lagstiftningsnivå.

Kom med och gör ändamålsenligt arbete för mänskliga rättigheter! Du kan stödja vårt arbete genom att göra en donation här och prenumerera på Flyktingrådgivningens nyhetsbrev här.

Pia Lindfors

Verksamhetsledare, Flyktingrådgivningen